Två tredjedelar av Liberalernas väljare bestämde sig den sista veckan före valet, eller på valdagen.
Det är rekord, visar SVT:s vallokalsundersökning.
– Det är en tydlig indikation på att det är lånade väljare eller väljare som kanske inte brinner i första hand för Liberalerna, säger statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson.
Trenden håller i sig. Många svenskar bestämmer sig sent för vilket parti de ska rösta på. 32 procent fattade beslutet på valdagen eller den sista veckan före valdagen.
Men för Liberalerna var siffran 63 procent.
– Hypotesen är att det var ännu fler stödröster på Liberalerna den här gången än det var 2022, och det var mycket redan då, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Han ligger tillsammans med andra forskare och statsvetare bakom SVT:s vallokalsundersökning som i årets val omfattar 13 709 enkäter, störst underlag hittills.
En annan indikation på de många stödrösterna för Liberalerna är att bara 36 procent av L-väljarna från 2022 stannade kvar till årets val.
Av Liberalernas väljare i år röstade elva procent på Kristdemokraterna 2022 och tio procent på Moderaterna. Bara tre procent av de som röstade på SD för fyra år sedan bytte till L.
Partiledaren i egenskap av draglok är också en viktig fråga. 22 procent svarade att L-ledaren Simona Mohamsson var betydelsefull för val av parti.
– Det är en låg siffra. Jämför det med Jimmie Åkessons långt över 50 procent, säger Ekengren Oscarsson.
Inte heller Magdalena Andersson är samma starka röstmagnet som hon var i valet 2022 utan hon har tappat från 36 procent till 25 procent.
– Hon var lite av ett draglok 2022 men inte på samma sätt den här gången, säger Sören Holmberg, professor emeritus i statsvetenskap.
Kristdemokraternas Ebba Busch har dock gjort omvänd resa och klättrat från 28 procent till 37 i betydelse. Moderatledaren Ulf Kristersson ligger stabilt på 23 procent.
Även om Liberalerna har en stark profilfråga i skolan, som många väljare rankar som deras viktigaste fråga, så visar vallokalsundersökningen att L fått väljare med en helt annan ideologisk profil nu, enligt statsvetarna.
Liberalerna slutspurtade med kampanjen ”Utan oss går det rött åt helvete” och fyraprocentsspärren var nog den avgörande faktorn, tror de.
– Liberalerna är ett helt nykläckt parti. De har tappat väldigt många socialliberala väljare. De har hoppat av till framför allt Centerpartiet och Socialdemokraterna, säger Ekengren Oscarsson.