Valet blev en riktig rysare.
Det preliminära resultatet visar nu 176 mandat för oppositionen och 173 för Tidöpartierna.
Återstår att räkna gör utlandsröster och de sena förtidsrösterna.
De börjar räknas på onsdagen, men Valmyndigheten aviserar att det kan bli klart först på torsdagen.
– Det är väldigt många förtidsröster och ett ökat antal utlandsröster. Det är inte ovanligt att den här uppsamlingsräkningen fortsätter till på torsdagen, säger Lars Aden Lisinski, pressekreterare på Valmyndigheten.
Problemet: Därför blir det svårt
Det går inte att säga vilket klockslag räkningen kommer att vara färdig.
Det är kommunerna som sköter den preliminära rösträkningen. Samtidigt har länsstyrelsernas slutgiltiga rösträkning dragit i gång, och den väntas bli klar omkring en vecka efter valet.
Regeringsbildningen väntas bli krånglig för Socialdemokraterna. Orsaken är bland annat att Centerpartiet säger nej till V-samarbete, samtidigt som Vänstern kräver ministerposter.
Valet 2026: Datumen att hålla koll på
Här är datumen att hålla koll på regeringsprocessen:
28 september
Upprop i riksdagen. Då väljs talman och vice talmän för nästa mandatperiod.
Fram till det sitter nuvarande talman Andreas Norlén kvar. Skulle statsministern avgå innan det kommer Norlén inleda regeringsbildningen, likt 2022, har han tidigare sagt.
29 september
Riksmötets öppnande. Nu inleds riksdagens arbetsår och de ledamöter som valts in samlas under högtidliga former, i närvaro av kungafamiljen.
12 oktober
Senast två veckor efter att riksdagen tillträtt måste en omröstning ske om statsminister Ulf Kristersson får sitta kvar.
Om han röstas bort, eller avgår innan det, blir regeringen i stället en övergångsregering. Den hanterar framför allt löpande och brådskande ärenden. Enligt praxis tar den inte heller nya politiska initiativ.
12 november
Sista dagen att överlämna en budget till riksdagen. Ett viktigt datum för partierna eftersom den nya regeringen vill få igenom sin ekonomiska politik.
Så går det till – då blir det nyval
När riksdagen har valt en ny talman, om inte den sittande väljs om, tar den personen över processen. Sedan är det talmannen som lägger fram ett förslag på ny statsminister till riksdagen.
Det görs efter de så kallade talmansrundorna, där partiledarna möter talmannen och får ge sin syn på vilka som kan samarbeta.
Den nya riksdagen röstar sedan om förslaget.
Då används så kallad negativ parlamentarism. Det innebär att en majoritet måste tolerera, det vill säga inte rösta nej, till statsministern.
Det krävs alltså inte att en majoritet säger ja – utan räcker med att mer än hälften säger ja eller röstar gult och släpper fram kandidaten.
Blir det nej i statsministeromröstningen lägger talmannen fram ett nytt förslag. Totalt har talmannen fyra omröstningar på sig.
Finns det fortfarande ingen statsminister efter fyra omröstningar blir det nyval – eller extra val som det formellt heter.