I detta nu: Första sonderingarna för regeringsbildning, där man börjar stämma av hur blodröda de röda linjerna egentligen är – vad kan ruckas på, kompromissas med eller kohandlas bort?
28 september: Riksdagens upprop och talmansval. Nu är det klart vilka de 349 ledamöterna blir, och det första uppdraget är att utse ny talman. Troligen blir det en socialdemokrat – ryktet säger Morgan Johansson eller Anders Ygeman – och troligen vill hen få en ny regering på plats relativt snabbt. Allmänna motionstiden inleds, enda tillfället under året då riksdagens ledamöter fritt får lämna förslag, vilket är ett unikt tillfälle att få känsla för hur nya ledamöter vill utmärka sig. Den pågår till 15 dagar efter att regeringen lämnat sin budgetproposition.
29 september: Riksmötets öppnande. Kungen håller tal, i teorin kan en ny regeringsförklaring läsas upp men så blir det inte.
1 oktober: Skatten på bensin och diesel höjs oavsett vem som bestämmer – ett bra exempel på att en ny regering inte vill tillträda för tidigt och behöva börja med inpopulära händelser.
6 oktober: Platserna i riksdagens 15 utskott fördelas senast nu. De som blir ordförande för Finansutskottet, Miljö- och Jordbruksutskottet, Trafikutskottet mfl är centrala för påverkansarbetet – posterna fördelas proportionellt efter partiernas storlek, innebärande att många utskott leds av oppositionspolitiker. Ungefär en tredjedel av riksdagsledamöterna är helt nya och en tredjedel till har nya ansvarsområden vilket betyder stort behov av ny kunskap.
12 oktober: EU:s miljöråd, troligen det sista där Sverige representeras av Tidöregeringen, för beslut om CO2-standarder för bilar och lätta lastbilar och EU:s position inför COP31 – exempel på varför en annan regering är ivrig att tillträda.
12 oktober: Senast nu måste talmannen lägga fram ett första statsministerförslag för omröstning i riksdagen. Troligen finns inget realistiskt förslag än; räkna med att ett relativt detaljerat avtal ska förhandlas fram – inte lika detaljrikt som Januariavtalet eller Tidöavtalet, men så förpliktigande att även partier som förväntas stödja det utan att sitta i regeringen kan godkänna det.
16 oktober: Styrmedelsutredningens remisstid går ut; här hittar den nya regeringen många förslag om hur klimatmålen ska nås – och motsvarande gäller andra nyligen avslutade utredningar.
29 oktober? Ungefär nu vill ny regering tillträda och presentera sin regeringsförklaring, som sedan uppdateras för mandatperiodens varje nytt riksmöte. Därtill alltså troligen ett samarbetsavtal parterna emellan. Nu presenteras också ministrarna; vem ansvarar för vad och hur avgränsas ansvarsområdena? Därtill ska strukturerna slås fast med frågor som om miljödepartementet ska återuppstå, hur klimatfrågan ska fördelas mellan ministrar och departement och om ett superdepartement ska skapas för näringsliv och arbetsmarknad. Regeringen vill också direkt visa handlingskraft genom ett par ”första dagen”-händelser, som att direkt bjuda in till samtal om energipolitiken.
2 november?: Ministrarna tillsätter sina statssekreterare, resten av staben tillkommer successivt; här är de som blir viktiga att känna för påverkansarbetet. Om Sverige får en koalitionsregering blir samordningen i Statsrådsberedningen, direkt under statsministern, särskilt viktig – den gångna mandatperioden skedde mycket av budgetförhandlingarna här snarare än på finansdepartementet.
Ca 10 november: Statsministerns första utlandsresa: Går av tradition till Helsingfors, Finland, cirka 10 dagar efter att regeringen tillträtt. Försvars- och klimatfrågor blir naturliga ämnen att lyfta för fördjupat samarbete, kanske också med Litauens regering som leder EU från årsskiftet.
9-20 november: COP31 i Antalya, Turkiet. 16-20 nov förväntas nya klimatministern (eller motsvarande) närvara, och presentera Sveriges nya klimatpolitik för omvärlden.
12 november: Senast nu ska budgetpropositionen lämnas till riksdagen. Räkna med att en ny regering oavsett hur nära inpå den tillträder har ett antal budgetskrivningar klara, för att inte tappa för mycket tempo i omställningen. Om ingen regering finns än får Tidöregeringen lägga en övergångsbudget utan reformer, vilket vore ett stort bakslag för en kommande regering.
Runt 15 november: Direktiv för nya utredningar ska formuleras, befintliga utredningar eventuellt förlängas (som Fossilfritt Sverige) eller få ändrade direktiv (som Accelerationskontoret). Räkna t.ex. med en utredning om vägavgifters utformning, men också att besvärliga frågor som skogspolitiken kan hamna i utredning för att inte behöva hanteras direkt.
13 november: Informellt toppmöte för EU:s ledare, kan vara första tillfället för nyvald statsminister att lyfta Sveriges prioriteringar.
Runt 15 november: Riksdagutskottens resor beslutas, utifrån lagförslag eller EU-frågor som väntas under året. ”seeing is believing” sägs det, så vart resorn går bli viktigt för vilka beslut som kommer.
Runt 20 november: Propositionsförteckningen om vilka förslag regeringen tänker lägga fram under arbetsåret presenteras normalt vid riksdagsårets öppnande, men mandatperiodens första år finns inget fast datum. Räkna t.ex. med proposition om lägre beskattning av el, utvidgad elbilspremie och andra vilkor för fossilfria drivmedel – men det mesta kommer i den uppdaterade förteckningen våren 2027.
30 november: EU:s Transportråd, höstens viktigaste beslutsmöte för transportministrarna, bl.a. om klimatanpassade transportnät (TEN-T) och regler för nollutsläppsfordon.
11 december: EU:s Miljöråd, bl.a. om ETS utveckling och uppföljning av COP31.
Runt 15 december: Regeringen skriver regleringsbrev till alla myndigheter, om vad de förväntas göra. Trafikverket, Energimyndigheten och Naturvårdsverket är några av de vi särskilt berörs av. Ändrade ägardirektiv kommer först till våren, t.ex. kan en rödgrön regering vilja ändra uppdragen till Vattenfall och SJ.
17–18 december: Årets sista EU-toppmöte, och första efter COP för statsministern att lyfta klimat&resiliens.
23 december: ”100 första dagarna” efter valet löper ut; det betyder inget formellt men används ofta som bortre datum för vad en ny regering vill uppnå i starten.
Mattias Goldmann är grundare och vd i 2030-sekretariatet och en av Sveriges mest tongivande röster inom hållbara transporter.