Räntan på tioåriga statsobligationer i USA har stigit till 5,02 procent. Bedömare tror allt mer på att USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) på onsdag kommer att höja styrräntan i världens största ekonomi.
De höga USA-räntorna driver på ränteläget i hela världen, så även i Sverige. Kronan pressas ned och de långa räntorna går upp.
”När amerikanska långa räntor stiger följer även räntor i andra länder med, inklusive Europa. Vi ser ju tryck uppåt även på svenska räntor, även om situationen i Sverige på många sätt skiljer sig från hur den ser ut i USA”, säger Kopelman.
Utvecklingen tvingar bolånebanker att justera upp räntorna på bolån med längre löptider – vilket slår mot hushållen.
”Sedan är det så att svenska hushåll lånar mer med korta löptider om man jämför med till exempel USA. Det skyddar ju svenska hushåll lite mer och gör att vi är mer beroende av vad Riksbanken gör.”
Det är inte bara hushållen som drabbas. Även näringslivet påverkas när det blir högre lånekostnader. Världens börser är heller inte immuna mot räntefrossan.
”Det spiller naturligtvis över även på svenska hushåll som är väldigt exponerade mot börsen.”
Vad är det då som får räntorna att fortsätta uppåt? Inte minst är det situationen i Mellanöstern och de stigande energipriserna, menar Kopelman.
”Den här senaste uppgången har ju ändå att göra med vad som händer i Mellanöstern. Då ökar pressen på centralbankerna att höja räntan”, säger hon och fortsätter:
”Men man kan diskutera om centralbankerna borde reagera så på en utbudschock. Det här kommer att göra det dyrare att leva och det kommer att strama åt ekonomin.”