← Alla nyheter

Dagens Industri · 50 min sedan Ekonomi

Vi kräver en utbildningsminister som tar AI på allvar

Landets utbildningsminister måste ha mycket högre förståelse och förmåga att se till att AI bidrar till att stärka kunskap, undervisning och likvärdighet. Elevernas Riksförbund och AI Sweden, Sveriges nationella center för tillämpad AI, föreslår fyra konkreta åtgärder för nästa regering.

De nya PISA-resultaten visar en fördjupad svensk kunskapskris. Samtidigt försöker Sveriges elever navigera en vardag präglad av AI, utan en nationell riktning för vilka kunskaper de behöver eller vilket stöd lärarna ska få. Det gör AI-kunnighet till ett oacceptabelt lotteri.

Landets utbildningsminister måste ha mycket högre förståelse och förmåga att se till att AI bidrar till att stärka kunskap, undervisning och likvärdighet. Elevernas Riksförbund och AI Sweden, Sveriges nationella center för tillämpad AI, föreslår fyra konkreta åtgärder för nästa regering.

De nya PISA-resultaten är nedslående. Sveriges läsförståelse har fallit till den lägsta nivån hittills och OECDs utbildningschef pekar särskilt på försämrade resultat i uppgifter som kräver att elever värderar, reflekterar över och sammanför information.

Det sker samtidigt som AI förändrar hur kunskap produceras, sprids och används. Elever använder AI för att söka information och få hjälp med uppgifter, samtidigt som de möter ljud, bilder och texter som kan vara AI-genererade. För att kunna bedöma innehållet behöver de just de kunskaper och förmågor som PISA visar att svenska elever tappar. AI är redan en del av skolarbetet. 48 procent av Sveriges 15-åringar använder AI-chattbotar minst en gång i veckan. Men bara 64,9 procent uppger att de i undervisningen har fått lära sig att bedöma AI-genererad information.

Mer än var tredje elev saknar alltså undervisning i en förmåga som snabbt blir central – i skolan, i samhället och i ett arbetsliv där människor allt oftare förväntas arbeta tillsammans med AI.

Trots det saknas en tydlig nationell riktning för vilka kunskaper elever behöver, vilket stöd lärarna ska få och hur AI ska hanteras i undervisning, bedömning och examination. Ansvaret lämnas till enskilda huvudmän, skolor och lärare. Utbildningsminister Simona Mohamsson beskriver de fallande resultaten som att Sverige befinner sig ”mitt i en skärmpandemi”. Problemen med distraktion och ogenomtänkt användning av digitala verktyg måste tas på allvar. Men problemet kan inte reduceras till skärmtid. Det avgörande är hur tekniken används och vilken vägledning eleverna får.

AI-kunnighet handlar därför inte om att ersätta lärare, böcker eller grundläggande färdigheter med digitala verktyg. Det handlar om att förstå AI, både risker och möjligheter, minska lärares administration och ge dem ännu bättre pedagogiska verktyg, samt att ge eleverna vår tids bästa möjlighet till ett skräddarsytt individanpassat lärande.

För inspiration kan Sverige titta hur globalt ledande utbildningssystem agerar. Estland är ett tydligt exempel på att en stark kunskapsskola och AI-kunnighet inte står i motsats till varandra. Landet ligger i den globala toppen i PISA 2025 och satsar samtidigt nationellt på att ge lärare och elever kunskap och verktyg att använda AI i undervisningen. Målet är att tekniken ska stärka elevernas tänkande, inte ersätta det.

Men i Sverige lämnas ansvaret för AI i stor utsträckning till enskilda huvudmän, skolor och lärare. Vissa arbetar systematiskt, andra saknar både kunskap och vägledning. Elevernas möjligheter riskerar därför att avgöras av bostadsort, skola eller lärarens intresse. Det gör AI- kunnighet till ett lotteri.

OECD ska göra AI-kunnighet till ett särskilt område i PISA 2029. Sverige kan inte vänta. Nästa regering behöver:

1. Göra AI-kunnighet till en del av skolans kunskapsuppdrag och konkretisera AI i kursplanerna med progression och ämnesmässig relevans.

2. Ge Skolverket ett samlat AI-uppdrag, med stöd för undervisning, bedömning och examination.

3. Integrera AI i lärarutbildning och fortbildning för lärare, rektorer och huvudmän.

4. Bygga nationella strukturer för att samla och sprida fungerande arbetssätt.

Kvarsittning har åter hamnat på den skolpolitiska dagordningen. Vi föreslår att politiken börjar med sig själv. Nästa regerings hemläxa är tydlig: stärk kunskaperna, ta AI på allvar och se till att inget barns AI-kunnighet avgörs av vilken skola, kommun eller lärare eleven råkar få.

Vidar Ekman, förbundsordförande, Elevernas Riksförbund

Moa Tivell, senior public policy manager, AI Sweden

Läs hela artikeln hos Dagens Industri →

Metodai Nyheter är en nyhetsaggregator. Hela artikeln finns hos källan. Upphovsrätten tillhör respektive medium.