← Alla nyheter

Dagens Industri · 1 tim sedan Ekonomi

Är könsklyftan ett problem?

Kvinnor fortsätter att rösta vänsterut och män högerut. Politiken skulle vinna på att jämna ut detta.

Kvinnor röstade i större utsträckning än hela väljarkåren på S, MP och V. I mindre utsträckning röstade de på framför allt SD och M. Män röstade i större utsträckning på SD och M, och i mindre på S, MP och V. Allt enligt Sveriges Televisions vallokalsundersökning.

Andra mätningar pekar på att särskilt unga kvinnor har dragit vänsterut snarare än män högerut. Hela 21,9 procent av kvinnorna mellan 18-29 år uppgav att de skulle rösta på V, enligt Verian/SVT (3/9). Bland män i samma ålder skulle 18,2 procent rösta på SD, alltså ungefär som väljarkåren i stort.

Företeelsen är inte ny. Länge under 1900-talet röstade kvinnor i större utsträckning på högerpartier, medan män röstade vänster. I vår tid är förhållandet alltså det motsatta, och skillnaden har ökat successivt ända sedan SVT började med vallokalsundersökningarna i valet 1991. 2022 uppmättes den största klyftan någonsin. I år verkar den ha minskat något. Men en klyfta är det.

Statsvetenskapen har inte lyckats förklara vad detta beror på. Kanske beror det på miljö och uppväxt. Det sägs att vi ofta hittar vår ideologiska hemvist runt 14-15-årsåldern och stannar där livet ut. Vi gör en avstickare någon gång men återvänder sedan. Men vi kan förstås formas av upplevelser längre fram i livet. Att fler kvinnor jobbar i offentlig sektor och då tenderar att rösta vänster, lyfts ofta fram.

”I år verkar den ha minskat något. Men en klyfta är det.”

Det är svårt att se att inte sociala medier och filterbubblor skulle vara en del av förklaringen med tanke på hur de överlag bidrar till vår tids polarisering.

Kanske är förklaringen trivial. Precis som i förra valet är det de två partierna med manliga partiledare som främst särskiljer kvinnor och mäns röstning. SD och M fick alltså enligt SVT Valu tydligt fler röster bland män medan partier med kvinnliga partiledare gick allra bäst hos kvinnor. Detta kanske främst visar hur viktiga partiledarnas personligheter är och i vilken utsträckning väljarna identifierar sig med dem.

Historiskt är det alltså ingen självklarhet hur preferenserna fördelas. Det borde sporra partierna att bryta mönstret. Vänstern borde försöka hitta sätt att inte stöta bort manliga väljare. Högern borde hitta nya frågor som gör att de kan tala till kvinnliga väljare. Hela politiken skulle må bra av detta.

Läs hela artikeln hos Dagens Industri →

Metodai Nyheter är en nyhetsaggregator. Hela artikeln finns hos källan. Upphovsrätten tillhör respektive medium.