Det är inte lätt att växa upp idag. I en snabbt föränderlig värld med oro, stress och polarisering är det inte konstigt att psykisk ohälsa bland barn och unga fortsatt är hög. Trots flera löften från högsta politiska nivå om kortare vårdköer och mer resurser till psykiatrin växer ensamheten och utanförskapet, med ökad risk för depression, ångest och självskador som följd. Folkhälsomyndigheten beskriver ensamhet som ett folkhälsoproblem i Sverige, där unga och äldre är överrepresenterade. Trots att unga vänt sig till oss för medmänsklig stöttning och trygga samtal i över 30 år tvingas vi att gå på knäna för att hålla igång.
Varje år tar ungdomsjourerna anslutna till Förenade jourer emot tusentals stödsamtal från barn och unga i hela landet, som på olika sätt känner sig ensamma eller utsatta. Varje dag erbjuder hundratals volontärer en trygg, anonym plats där unga kan berätta om sina tankar, känslor och erfarenheter. För många är det första gången de berättar om sitt mående och sin situation för någon annan. Ofta hjälper vi den unga vidare till stöd i sin omgivning. Vi finns där för varje person som vågar sträcka ut sin hand och bryta tystnaden. Men vi hör också en önskan om mer stöd. Unga vill kunna prata längre, fler dagar i veckan. Vi delar denna önskan, men i dag finns inte de resurserna tillgängliga – tvärtom har statsbidrag till stödjourer minskat.
Sänkta statsbidrag
Resultatet är knappast förvånande – en ny europeisk studie av Ipsos-BVA visar att majoriteten hellre vänder sig till en AI-bot än en närstående eller yrkesverksam vårdkontakt, något som också nyligen diskuterats i DN. Vi ser en tydlig koppling till att många jourer tvingats minska sina öppettider som ett resultat av sänkta statsbidrag. När jourernas möjlighet att erbjuda medmänskligt stöd urholkas så är det inte konstigt att många unga istället vänder sig till AI.
Problemen med AI är tyvärr många. Det räcker att se på Chat-GPT och Grok för att få en bild av det djupt opassande material dessa bottar kan skapa. Det finns även osäkerheter kring hur informationen som matas in kartlägger barn och ungas beteenden, samt hur känslig information läckt ut till allmänheten av misstag. Inte minst är AI:n programmerad till att vara inställsam och säger ofta det användaren vill höra. När unga lyfter tankar eller känslor som riskerar att skada dem själva eller andra, krävs ett nyanserat bemötande av en riktig människa – inte en spegling av en robot. På lång sikt riskerar AI i många fall att förvärra situationen.
Vi som möter barn och unga anonymt dagligen, vet att det här stödet är livsnödvändigt för många och att behovet överstiger kapaciteten
För att ungdomsjourerna ska kunna fortsätta vara det stöd barn och unga efterfrågar måste vi se en ökad förståelse för vårt arbete från politiker och myndigheter. Tidö-regeringens politik har visat motsatsen, där flera av våra medlemsjourer fick minskade anslag från Socialstyrelsen år 2026 jämfört med 2024, vissa med så mycket som 25 procent. I ett politiskt klimat där ungas psykiska hälsa prioriterades hade detta inte hänt.
Vi efterlyser en ansvarstagande, långsiktig politik som tar ungas psykiska hälsa på allvar. Vi som möter barn och unga anonymt dagligen, vet att det här stödet är livsnödvändigt för många och att behovet överstiger kapaciteten. Vi kräver ökade kontinuerliga anslag till jourer och stödorganisationer som når barn och unga som av olika skäl inte kan eller vill vända sig till en annan instans. Vi vill visa att det fortfarande finns vuxna som ser, lyssnar och tar unga på allvar. Om vi inte lyckas vara tillgängliga när det är som allra mörkast, finns det alltid en AI som är.
Dylan Nordmark, Förenade jourer
Jenny Cullemo, Stjärnjouren
Ylva Forkman, Transjouren i Malmö
Erika Rodehed, Tjejjouren Eve
Kasia Angrys, Indra Queer-, trans- och tjejjour
Alice Florin, Uppsala Tjej- och transjour
Alicia Palmqvist, Tjej- och transjouren i Lund
Linn Strömer, Kvinnojouren Ellinor och Tjejjouren Beata
Nina Häkkinen, Haninge ungdomsjour