Under första halvåret ansökte 17.475 personer om skuldsanering. Det är en minskning med 773 personer jämfört med motsvarande period i fjol, enligt Kronofogden.
TT
Text
Enligt Kronofogden beviljades 45 procent av ansökningarna.
Ansökningarna från unga fortsätter att minska, enligt Per-Olof Lindh, enhetschef på Kronofogden.
Sedan 2023 har ansökningarna i gruppen 18–30 år minskat 32 procent, medan ansökningarna från personer över 65 år har ökat 22 procent.
Skuldsanering innebär enligt Kronofogden att man betalar hela eller delar av sin skuld, enligt en femårig betalningsplan. Under tiden lever man på existensminimum, där alla inkomster utöver detta går till att betala skulden.
Målet är att vara skuldfri när femårsperioden är över.
Innehåll från Thomson ReutersAnnons
Svenska bolag säkra på att klara EU:s momskrav 2030 – men få har budget på plats
När ViDA träder i kraft från juli 2030 kommer gränsöverskridande B2B-flöden inom unionen behöva hanteras genom strukturerad e-fakturering och digitala transaktionsdata – men Thomson Reuters Institutes nya undersökning visar att svenska bolag sitter i en trygghetsfälla: de är övertygade om att bli färdiga i tid, men få har säkrat budget och resurser.
Från den 1 juli 2030 införs EU:s momskrav VAT in the Digital Age, ViDA. Det innebär obligatorisk e-fakturering och digital momsrapportering nära realtid för gränsöverskridande B2B-transaktioner inom EU, med syfte att minska momsbedrägerier och förenkla momshanteringen. Inför detta har Thomson Reuters Institutes publicerat 2026 ViDA Readiness Report, som omfattar 225 respondenter i sju europeiska marknader, varav 28 från svenska bolag. Bland de svenska svaren är mönstret entydigt: samtliga tillfrågade uppger att organisationen är antingen ganska eller mycket säker på att hinna med i tid.
– Ändå har bara 15 procent ett finansierat program på plats. En majoritet sitter fortfarande i utrednings- och kartläggningsfasen, och nästan var tredje saknar de resurser som krävs, säger Joakim Hahne, regionchef för norra Europa på Thomson Reuters.
Sverige i framkant – men inte beredda
Sverige har goda skäl till självförtroende i form av dagens redan höga adoption av e-fakturering, ett av Europas lägsta momsgap och en välutbyggd Peppol-infrastruktur, men mognad i e-fakturaflödet är inte samma sak som ViDA-beredskap.
– Regelverket kräver också realtidsvalidering, integration mellan faktura- och momsrapporteringssystem samt hantering av masterdata och KYC. Och där sticker svenska bolag ut negativt. Bara 21 procent beskriver sig som väl förberedda inom masterdata och KYC-verifiering, ett område där svenska bolag ligger efter.
CFO:s utmaning med fakturaflödet
För en svensk CFO ligger utmaningen inte främst i regelefterlevnaden mot Skatteverket – den handlar om vad som händer med fakturaflödet när regelverk införs i grannländerna. Belgien och Polen har redan mandat i kraft medan Frankrike håller på att införa sitt.
– Svenska multinationella bolag som säljer till dessa marknader måste därför hantera flera parallella regelverk fram till 2030, oavsett vad Sverige själv beslutar. Att missa det innebär inte bara böter – det innebär att fakturor inte betalas, att revisioner drar ut på tiden och att operativa flöden störs. I undersökningen lyfts just affärskontinuitet och revisionsexponering som de främsta orosmolnen, inte sanktioner, säger Hahne och sammanfattar dilemmat:
– Svenska bolag har en verklig styrka att bygga vidare på. Utmaningen är att inte förväxla erfarenhet av e-fakturering med beredskap för det ViDA faktiskt kräver.
Hög tid att påbörja arbetet
För CFO-funktioner som ännu inte inlett sitt ViDA-arbete är budskapet: 2030 är närmare än det verkar, och arbetet som krävs för att klara övergången utan operativt kaos behöver planeras och finansieras nu, inte om tre år.
Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Thomson Reuters och ej en artikel av Dagens industri