Utifrån det preliminära resultatet i årets skolval finns två markanta trender.
– Det är en tydlig vänstersväng där både Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet ökar, säger Magnus Jägerskog på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, som har i uppdrag från regeringen att genomföra skolval i samband med de allmänna valen och valen till Europaparlamentet.
Socialdemokraterna blir näst största parti med 19,3 procent, en ökning med 3,2 procentenheter jämfört med 2022. Vänsterpartiet ökade med 4,2 procentenheter till 12,1 procent och Miljöpartiet med 2,8 till 7,5 procent.
En annan trend är att Moderaterna återigen blir största parti med totalt 32,7 procent av rösterna. De ökar med 5,5 procentenheter jämfört med 2022.
– Moderaterna befäster verkligen sin roll som klart största parti bland unga, säger Magnus Jägerskog.
Tidö tappar stöd
Tidöpartierna är fortfarande störst, men flera av partierna backar kraftigt.
Både Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna tappar samtliga jämfört med 2022 vilket gör att det är betydligt jämnare mellan blocken nu, säger Jägerskog.
– 2022 var högersidan ungefär 25 procent större och nu 2026 cirka 6 procent större. Om man även exkluderar de som inte skulle klara riksdagsspärren så är det 2 procents skillnad. Det är väldigt jämnt helt enkelt, säger han.
SD går från andra till tredje största parti. Stödet minskade från 20,8 till 13,8 procent. KD tappar nästan lika mycket, från 9,3 till 3 procent.
Det ser inte heller ut att ha blivit några eventuella stödröster för Liberalerna. De backar från 4,4 till 1,2 procent.
– I riksdagsskolvalet så ser man ju inte den trenden alls, säger Magnus Jägerskog.
Centerpartiet får 6,1 procent, vilket också är en minskning jämfört med 2022.
Det är drygt 413 000 skolungdomar på högstadie- och gymnasieskolor i över 90 procent av Sveriges kommuner som har röstat i årets riksdagsskolval. Det är rekordmånga.
Även valdeltagandet på 82 procent är det högsta hittills.
– Det är väldigt glädjande att så många unga varit med och röstat om vilka man vill ska styra landet, säger Magnus Jägerskog, generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).
”Intressant att följa”
Riksdagsskolvalet påverkar inte det allmänna valet, utan syftar till att öka ungas kunskaper om demokrati och val.
Men det skulle ändå kunna ge en indikation för framtiden, menar Magnus Jägerskog.
– Unga människor är ju mer rörliga än äldre i uppfattningar om olika saker, också i hur man ser på partier. Man måste alltid vara försiktig, men det är klart att den här trenden som vi ser att det är jämnare mellan blocken och att man ser att Moderaterna är klart störst blir intressant att följa framåt.