I slutet av mars undertecknade Donald Trump sin presidentorder som i grunden var tänkt att förändra hur poströster skickas ut och tas emot i USA. Enligt presidenten handlade det hela om att säkerställa att det inte sker något valfusk, vilket han helt utan grund hävdar är frekvent i just poströstning.
Sannolikt är orsaken till hans motstånd mot poströster – trots att han själv alltid röstar på det sättet – snarare att fler demokrater än republikaner röstar via posten. Sedan ordern har en juridisk strid rasat, eftersom den skulle ge administrationen och postverket USPS makt över hur ett val genomförs – något som i konstitutionen uttryckligen är en sak för delstaterna och kongressen, inte presidenten och USPS.
Dessutom var förändringarna så stora att det enligt såväl visselblåsare som experter inte fanns en chans att genomföra dem utan att stora mängder väljare – miljontals – i praktiken blev av med sin rösträtt.
Akutbeslut
Nu har det sista ordet sagts i saken. I ett akutbeslut, en ”shadow docket ruling”, slår Högsta domstolen ner Trumpadministrationens senaste överklagan. En domare i en lägre instans har stoppat ordern och HD låter stoppet vara kvar.
I ett kort beslut skriver domstolens majoritet egentligen bara att ”administrationen bedöms sannolikt inte vinna framgång i sak”.
En domare, Brett Kavanuagh, håller med om beslutet, men skriver i ett yttrande att det är möjligt att ordern i sig är laglig, men att den inte kan genomföras rättssäkert redan till årets val. Två domare, Samuel Alito och Clarence Thomas, var skiljaktiga.
HD:s beslut tas emot med glädje av demokrater.
”Högsta domstolen gjorde det rätta när de skyddade amerikanernas rösträtt. Donald Trump försökte på ett olagligt sätt ingripa i våra val och misslyckades. Vi kommer att fortsätta kämpa för attt skydda rösträtten för alla medborgare i det här landet”, skriver Robert Garcia, demokraternas ledare i representanthusets tillsynsutskott.
– Trumps försök att sabotera valet 2026 har misslyckats, säger Colorados justitieminister Jena Griswold.