Ett och ett halvt år efter inspelningen av ”Robinson” kom samtalet från TV4 på nytt.
Kärleksparet Juliette Bergkvist, 30, och Christoffer Jarestål, 29, som fann varandra efter vårsäsongen 2025, beslutade sig för att tacka ja igen. Men det var inte självklart.
– Verkligen inte. För det första så räknar man ju inte med att få frågan igen, och absolut inte när man har blivit ett par. När de ringde så blev jag väldigt chockad, men också väldigt ärad att de hade tänkt på oss, berättar Juliette.
Under en veckas betänketid övervägde de noga om det var värt det, bland annat rent hälsomässigt. Förra gången tappade Juliette mycket hår och båda gick ner väldigt mycket i vikt.
– Det tar tid att komma tillbaka från det. Men så klart också med vår relation. Ska vi verkligen utsätta oss för det här? Klarar vi det och är det värt det?
Tvingades säga upp sig från jobbet
De förstod att produktionen skulle ställa dem mot varandra för att skapa bra tv. Trots det landade de i att de hade gjort äventyret tillsammans en gång tidigare.
– Det finns ingen som känner mig lika bra som honom, och vi är väldigt trygga i varandra. Så vi såg väl inte att det skulle vara någonting som kunde sätta käppar i hjulet på oss.
En annan aspekt var att de med kort varsel behövde få tjänstledigt från sina jobb. Det gick bra för Christoffer, men inte för Juliette.
– Jag var uthyrd som konsult just då från mitt jobb och jag hade en magkänsla av att de inte gärna skulle se att jag åkte därifrån. De gav mig inte tjänstledigt, så jag fick verkligen fundera över om man kommer gå runt ekonomiskt. Arbetsmarknaden är ju svår och tuff nu. Det var många dialoger fram och tillbaka där hemma.
Valet föll till slut på att säga upp sig, och i dag har Juliette ett nytt jobb.
”Värre än vad vi trodde”
När Juliette och Christoffer kliver in i äventyret, som har premiär i TV4 på måndagskvällen, får de reda på att de kommer vara lagledare för varsitt lag. Det blev snabbt betydligt tuffare än vad de hade tänkt sig, berättar Juliette.
– En timme på Robinson känns som en vecka, det är helt sjukt. Det var mycket värre än vad vi trodde.
Hon beskriver en ständig oro, eftersom de inte visste hur den andre hade det. När de såg varandra på tävlingar blev det en lättnad, men det var också tufft eftersom de inte fick prata med varandra.
– Man vet ju inte hur den andra mår. Jag mådde inte toppen psykiskt, så jag utgick från att han inte heller gjorde det. Då blir det jobbigt. Det är en sak att tänka på sig själv, men det är jobbigare att se någon man älskar må dåligt eller inte veta hur den mår.