Ger Dadgostar upp drömmen om att bli historisk?
I Nooshi Dadgostar har Vänsterpartiet fått en tuff ledare som vägrar vara dörrmatta åt Socialdemokraterna. Det visade hon 2021 när hon fällde regeringen Löfven, trots att det innebar att gå på samma linje som Sverigedemokraterna och Moderaterna.
Om de rödgröna blir störst i valet har hon krävt att Vänsterpartiet – för första gången i historien – ska få en plats i regeringen. Ministerposter!
Valresultatet, som visar att Vänsterpartiet går mest framåt av alla partier, lär inte minska hennes självförtroende. Nu är det inte läge att svika väljarna.
Men klarar Dadgostar verkligen att driva igenom kravet om Centerpartiet och Socialdemokraterna håller stenhårt emot? Om nyval hotar? Om alternativet är fyra nya år för Tidö och en hel rad sverigedemokratiska ministrar?
Kan usla resultat få Åkesson att mjukna?
Liksom för Vänsterpartiet hägrar milstolpen om ministerposter för Sverigedemokraterna. Det skulle i så fall bli första gången någonsin.
Jimmie Åkesson har varit tydlig med att SD efter valet antingen sitter i regering eller går i opposition. Står han benhårt fast vid det – ja, då blir det opposition.
Om Tidöpartierna ska behålla makten måste man locka över Centerpartiet, vilket är vad Ulf Kristersson kommer att satsa på. Den strategin har inte minsta chans att gå vägen om inte Åkesson släpper sitt ultimatum. Vågar han vara den som saboterar en fortsatt högerregering?
Hon är populärast på festen – vem väljer hon?
Som redan framgår har Elisabeth Thand Ringqvist en nyckelroll just nu, och kommer att uppvaktas av både Magdalena Andersson och Ulf Kristersson som om hon vore den enda personen på dansgolvet.
Thand Ringqvist har dragit två linjer röda som stoppljus. Men det finns ändå en nyansskillnad i dem.
• Centerpartiet vägrar att stödja en regering som Vänsterpartiet sitter i.
• Centerpartiet vägrar inte bara att att stödja en regering som Sverigedemokraterna sitter i, utan också en regering som på något sätt är beroende av SD:s stöd.
Kan Thand Ringqvist få sin vilja fram – en regering utan inflytande från något ytterkantsparti? Och vad krävs för att det ska bli verklighet?
Till slut kanske C måste backa när trycket hårdnar, som partiet till slut gjorde när den så kallade Januariöverenskommelsen slöts med S, MP och L efter valet 2018.
Kan L och KD släppa taget om Tidö?
Liberalerna och Kristdemokraterna har gått till val på en fortsatt Tidö-regering, med stenhård kritik mot de rödgröna, inte minst från Simona Mohamsson. Ebba Buschs värdekonservatism står långt ifrån de rödgröna, men hon har trots det flirtat lite med Magdalena Andersson och inte helt stängt dörren för att överge sitt block om nöden kräver det.
Nu är nöden här. För både för KD och L!
De kan komma att behöva välja på en regering som lutar sig mot Vänsterpartiet eller på att ta Magdalena Andersson i hand och stötta henne – och C och MP – i ett regeringsunderlag med mer mittenorienterad politik. Frågorna de ställer sig nu: Vad kan vi vinna och förlora? Vad är viktigast för våra väljare? Vilka långsiktiga konsekvenser får våra val – sakpolitsikt och för oss som partier?
För vem kostar ett nyval mest?
Det är lätt att stirra sig blind på olikheterna när partier drar upp röda linjer mot varandra. Visst är de stora mellan till exempel Vänsterpartiet och Centerpartiet. Men glöm inte den stora likheten – att de båda av hela sina partikroppar önskar kasta Tidöregeringen i facket för politiskt restavfall.
Om C:s och V:s envisa hållning gentemot varandra riskerar att leda till nyval blir pressen på dem att komma överens enorm. Magdalena Andersson lär i deras öron upprepa frasen ”ta ansvar för Sverige” tills de behöver brusreducerande airpods.
För Liberalerna är trycket inte lika hårt som på V och C. Men de fruktar ett nyval mer än någon annan. Varför? För att de varken har pengar i kassan eller egna väljare. Typ. Vid en ny valrörelse skulle de behöva skriva sina plakat för hand, och riskerar att tappa de stödröster som precis räddat dem kvar i riksdagen.
Chicken race – från James Dean till Kubakrisen
Chicken har sedan länge använts i USA för att benämna en feg person.
I filmklassikern ”Ung rebell” från 1955, med James Dean i huvudrollen, tävlas i ett chicken run där två förare kör sina bilar i full fart mot ett stup, och den som hoppar ur bilen sist vinner.
Senare har ”game of chicken”, eller ”chicken race” som vi brukar säga i Sverige, använts inom politisk spelteori där båda parter förlorar om ingen viker sig. Eller där två låsta parter väntar in varandra i det längsta. Kubakrisen – där kärnvapenmakterna USA och Sovjetunionen kraftmätte – är ett känt och extremt exempel på ”chicken race”.
På senare tid har ”TACO” – Trump Always Chickens Out – använts i USA som en nedsättande benämning på Donald Trumps förhandlingsmetoder.
Detta händer nu
14 september: Länsstyrelsen påbörjar den slutgiltiga rösträkningen.
16 september: Utlandsrösterna och sent inkomna förtidsröster räknas, även kallade ”onsdagsrösterna”.
20 september: Enligt Valmyndigheten beräknas det slutgiltiga valresultatet för riksdagen att vara klart helgen efter valdagen. Slutgiltiga räkningen för val i region och kommun fortsätter.
28 september: Upprop i riksdagen. Då sker även val av talman för nästa mandatperiod. Om statsministern innan dess begär att avgå kommer talmannen att ge honom i uppdrag att leda en övergångsregering, samtidigt som talmannen undersöker möjligheten för andra partiledare att bilda en ny regering.
29 september: Riksmötets öppnande, riksdagen inleder ett nytt arbetsår.
När riksdagen har valt en ny talman, eller valt om den sittande, tar denna över processen och lägger fram ett förslag till statsminister för riksdagen.
Den nya riksdagen röstar om talmannens förslag någon gång efter det att riksdagen samlats. Om mindre än hälften av riksdagens ledamöter röstar nej är kandidaten godkänd. Nedlagda röster räknas som att kandidaten accepteras, eller tolereras.
Om riksdagen säger nej får talmannen lägga fram ett nytt förslag till statsministerkandidat som riksdagen får rösta om.
Talmannen har totalt fyra försök på sig att få en ny statsminister vald i riksdagen, annars väntar extra val.
12 oktober: Senast två veckor efter att riksdagen tillträtt måste en omröstning om sittande statsminister ske.
12 november: Sista dagen att överlämna en budget till riksdagen.
Källa: TT