Sverige behöver producera mer mat, stärka livsmedelsberedskapen och samtidigt minska matproduktionens påverkan på natur och miljö. Ekologisk och KRAV-certifierad produktion kan bidra till allt detta. Den sker utan naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel, ger bättre förutsättningar för biologisk mångfald och innebär högre krav på djurvälfärd. Den kan också bidra till stärkt jordhälsa och minskat beroende av vissa importerade insatsvaror.
Trots det har den ekologiska jordbruksarealen minskat kraftigt – och betydligt mer än jordbruksmarken generellt. Sedan toppåret 2019 har den ekologiska arealen krympt med nära 23 procent. Under 2025 fortsatte nedgången och i dag är 15,9 procent av Sveriges jordbruksmark ekologisk eller under omställning.
Från olika delar av livsmedelskedjan ser vi samma möjlighet: att göra ekologiskt till en större och mer lönsam del av svensk matproduktion. Det kan stärka lantbrukets affärer och svensk mats konkurrenskraft och samtidigt göra det enklare för konsumenter att bidra till utvecklingen genom sina val i matbutiken.
För en lantbrukare tar en omställning till ekologiskt tid, kräver investeringar och innebär en ekonomisk risk innan produkterna kan säljas som ekologiska. Efterfrågan, produktion och investeringar behöver utvecklas långsiktigt tillsammans. Förutsättningarna skiljer sig också mellan olika produktkategorier – i vissa fall finns brist på ekologisk råvara, medan det i andra behövs en starkare och mer långsiktig efterfrågan.För att skapa bättre och mer långsiktiga förutsättningar undersöker Axfood tillsammans med leverantörer möjliga satsningar inom kategorier där tillgången i dag är begränsad.
Regeringen har nyligen tillsatt en utredning som ska föreslå mål och åtgärder för en hållbar och robust svensk livsmedelsproduktion fram till 2045. Det är ett tillfälle att sätta en tydligare riktning. För det räcker inte att sätta mål för hur mycket mat Sverige ska producera. Vi behöver också mål för hur den produceras och vilka värden svensk mat ska konkurrera med.
För att ekologiskt ska kunna växa krävs dock mer än ambitioner från enskilda lantbrukare och företag. Det behövs långsiktiga spelregler som minskar riskerna för den som vill ställa om, skapar förutsättningar för investeringar och gör det möjligt för produktion och efterfrågan att utvecklas tillsammans. Här har både politiken och näringslivet ett ansvar.
Vi ser framför allt tre områden där politiken kan göra skillnad under nästa mandatperiod:
1. Inför mätbara nationella mål för ekologisk produktion och konsumtion. I dag saknar Sverige. politiskt beslutade och samlade mål för ekologiskt. På den punkten sticker Sverige ut – nästan alla andra EU-länder har nationella mål. Sverige behöver mål med en tidsatt handlingsplan, årlig uppföljning och stöd som minskar risken vid omställning. Ett mål bestämmer inte vad människor ska lägga i matkorgen, men skapar en gemensam riktning och bättre förutsättningar för långsiktiga beslut.
Näringslivet bör svara med egna publika och mätbara mål. Axfood har som mål att ekologiskt ska stå för minst 10 procent av livsmedelsförsäljningen senast 2030 och är i dag den enda svenska dagligvaruaktören med ett publikt försäljningsmål för ekologiskt. Det borde vara fler.
2. Fasa ut PFAS ur matproduktionen. Politiken har tagit initiativ för att minska användningen och spridningen av PFAS, en stor grupp svårnedbrytbara kemikalier som kan skada både miljö och hälsa, och förbereder förbud i flera vardagsnära produkter. Det är välkommet, men matproduktionen får inte glömmas bort. I konventionellt jordbruk är vissa växtskyddsmedel som innehåller PFAS-ämnen fortfarande tillåtna. Sverige bör driva på för ett förbud och en snabb utfasning inom hela EU. Det skulle minska spridningen av svårnedbrytbara kemikalier och samtidigt skapa likvärdiga konkurrensvillkor. En ökad ekologisk produktion, där naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel inte används, bidrar samtidigt till att minska användningen.
3. Slopa momsen på ekologiskt. Priset på mat påverkar efterfrågan hos konsumenter och ekologiskt kan kosta mer. När den tillfälliga sänkningen av matmomsen upphör bör momsen på ekologisk, och gärna annan hållbarhetsmärkt mat, sänkas eller slopas. Det skulle göra hållbara alternativ mer tillgängliga för fler och samtidigt stärka den efterfrågan som behövs för att fler lantbrukare och företag ska våga satsa och investera.
Sverige har lantbrukarna, kunskapen och marknaden att bygga vidare på. Mer ekologiskt kan stärka både miljön, beredskapen och svensk mats konkurrenskraft. Nu behövs långsiktiga beslut som gör det möjligt att växla upp.
Helena Allard, hållbarhetsinnovatör, Axfood
Caroline Hellbacher, affärs- och marknadschef, KRAV