Siffrorna i artikeln är nästan obegripligt stora. Räntenotan för ländernas skulder: 2 000 miljarder dollar. OECD-ländernas lånebehov i år: 18 000 miljarder dollar. USA:s statsskuld: 40 000 miljarder dollar.
Att leva på lånade pengar är aldrig en god idé. Det gäller för både människor och länder. Skulden kan till sist bli ohanterlig. Utgifterna för lånen äter upp skatteintäkter och omöjliggör politiska satsningar, till exempel på försvaret. Nu befinner sig alltså flera länder i en sådan situation, enligt FT.
Sverige tillhör inte denna skara, dessbättre. Men ett litet, utrikeshandelsberoende land påverkas också av denna dramatik. Oro för stigande inflation (bland annat till följd av Trumps vendetta med Iran) och svällande statsskulder, har i sommar fått räntorna på statsobligationer med långa löptider att klättra till de högsta nivåerna på 20 år. Det påverkar bland annat hur bankerna prissätter kreditgivningen till både hushåll och företag, även i Sverige.
Den amerikanska statsskulden är ofattbart stor, både i reda pengar och mätt som andel av BNP: 125 procent. Trots att den har fördubblats i storlek på tio år bedöms läget inte vara akut. Förtroendet för världens största ekonomi är ännu stort. Å andra sidan är det oroväckande att den politiska viljan att ta tag i problemet tycks vara svag. Trump bidrar till osäkerheten genom att bolla upp idéer om att omvandla delar av statsskulden med hjälp av kryptotillgångar. För några år sedan hotade han med att tvinga fram avskrivningar från allierade.
Ett land som vill tackla sin höga skuldsättning kan antingen öka intäkterna, minska utgifterna eller sjösätta en kombination av båda. Trump är som bekant inte förtjust i skattehöjningar. Han tycks heller inte kunna besinna sig vad gäller utgifterna. Till exempel kostar kriget i Iran enorma summor.
Återstår att låta andra finanspolitiska prioriteringar stryka på foten. I förlängningen kan det påverka USA:s tillväxt, vilket är oroande. Om världens största ekonomi börjar hacka, om de amerikanska börserna vänder nedåt, kommer effekterna bli kännbara långt bortom Silicon Valley och New York.
Problemet med skenande statsskulder finns närmare Sverige än så. Storbritannien brottas med en skuld som överstiger 100 procent av BNP. Tillväxten väntas i år öka med knappt 1 procent, enligt IMF. I ett så ansträngt läge får stigande marknadsräntor inte bara kännbara fiskala effekter, utan kan vålla politiskt kaos. 2022 tvingades premiärminister Liz Truss bort från makten efter en ofinansierad ”minibudget” som fick obligationsräntorna att skena.
Frankrike, vilket FT påpekar, har sedan 2024 avverkat tre premiärministrar, delvis på grund av den ekonomiska press som orsakats av räntekostnaderna för den enorma statsskulden.
Turbulensen på räntemarknaden sållar agnarna från vetet. Den som redan är svårt skuldsatt kan svårligen genomföra nödvändiga stimulanser av ekonomin. Den som har ordning i statsfinanserna, som Sverige, har ett helt annat manöverutrymme.
Den tillträdande finansministern kommer till dukat bord. Ekonomin är på väg in i en högkonjunktur efter flera bistra år präglade av pandemi och inflation. Den kraftfulla upprustningen av försvaret stärker inte bara landets yttre säkerhet, den stimulerar hela ekonomin. Skattesänkningar på inkomster och mat stärker hushållens köpkraft, vilket skattehöjarivrarna i S, V och MP bör betänka.
Vad som sker i andra länder råder Sverige förstås inte över. Men att flera tongivande länder knäar under en växande lånebörda bör mana till eftertanke. Vad händer om USA går in i en djup recession? Det skulle sätta avtryck även i svensk ekonomi.