SBAB meddelar på måndagen att banken höjer räntorna på bolån med 1–10 års bindningstid med 0,15–0,25 procentenheter. I fredags höjde Danske Bank sina bundna boräntor.
– De långa marknadsräntorna har gått upp. Det följer i spåren av dels att sannolikheten för inflationen stigit, men vi vet också att långräntorna stigit på grund av att den amerikanska statsskulden inte ser så gynnsam ut, säger Robert Boije.
Det jämna resultatet i riksdagsvalet på söndagen gör att det kan ta tid innan Sverige har en ny regering. Frågan är om det kan påverka räntorna.
– Klart att det här osäkra läget när man inte vet hur regeringsbildningen kommer gå till i Sverige skapar osäkerhet. Jag har svårt att se att det skulle ha någon avgörande betydelse för de långa räntorna. Men marknaden gillar inte osäkerhet generellt sett så det är klart att det är ingenting bra, säger Boije.
Fler höjer
Fler bolåneaktörer kommer att följa Danske Bank och SBAB, tror Lendos sparekonom Sharon Lavie.
– Att fler tar rygg om de inte redan gjort det är inte ens ett frågetecken, utan det skulle jag definitivt räkna med, säger hon.
På torsdag nästa vecka lämnar Riksbanken räntebesked.
– Jag tror det är väldigt viktigt för svenska hushåll att förstå att det finns en reell risk för en höjning, säger Lavie.
Boije tror också på en höjning i år, men senare.
– Vi tror att de kommer att höja styrräntan först i december.
Ökar osäkerheten
En utdragen regeringsbildningsprocess skulle skapa osäkerhet för Riksbanken, säger Robert Boije.
– Om vi fortfarande inte har någon regering på plats (vid nästa räntebesked) vilket mycket talar för, så tror jag att Riksbanken kommer att lägga med det som en osäker bild. Men jag tror att de kommer vara väldigt försiktiga med att säga att det skulle ha någon avgörande betydelse för själva räntebeslutet, men att det lägger ett filter av osäkerhet.
Kan valresultatet påverka Riksbanken på längre sikt?
– Ja, det tror jag. När man vet vilken regering det blir så blir det lättare att bedöma vilken politik som kommer att bedrivas – blir det stora skattesänkningar eller i stället höjningar – och då är det lättare att lägga in det i prognosen, säger Robert Boije.