Det blev en höst fylld av kafferep för Andreas Norlén, nyvald som talman, efter valet 2018.
Medan fokus i början, lite skämtsamt, låg på vilket fikabröd partiledarna bjöds på under talmansrundorna stod det dock också tidigt klart att regeringsbildningen skulle ta tid.
Till slut, efter det så kallade Januariavtalet mellan S, MP, C och L, valdes Stefan Löfven till statsminister igen – och tillträdde 134 dagar efter valet.
Det finns viktiga lärdomar att dra av det anser Andreas Norlén, oavsett om han själv blir omvald som talman den 28 september eller inte.
– En av dem är att det blev en olycklig situation när riksdagen godtog en statsminister men inte den statsministerns politik, särskilt i form av budgeten, säger han.
– Man behöver se statsministerfrågan och politikens innehåll ihop, så att det inte blir frikopplat från varandra som det blev vid vissa tillfällen 2018–2022.
”Kortare tidsfrister”
Men, Andreas Norlén anser också att regeringsbildningen behöver gå fortare än vad den gjorde 2018, trots att årets mandatfördelning ser ut att bli nästan lika jämn som då.
Rådet till den nya talmannen – oavsett vem det blir – är att sätta lite mer press på partierna.
– Ja, sett från ett talmansperspektiv kan man konstatera att det kan finnas skäl att jobba med kortare tidsfrister än vad jag gjorde i början av processen, säger Andreas Norlén.
– Samtidigt får man ju inte sätta så strikta tidsfrister att det hämmar pågående förhandlingar.
”Tar ställning då”
I väntan på att riksdagen samlas den 28 september ligger bollen hos nuvarande statsministern Ulf Kristersson (M), konstaterar Andreas Norlén.
Det är också den 28 september som hans egen framtid avgörs – om det blir omval som talman eller en återgång till en riksdagsplats för Moderaterna.
– Det är partierna som nominerar kandidater till talmansposten. Jag har sagt att om någon ställer frågan till mig om jag vill kandidera igen, då tar jag ställning till det då. Men just nu avvaktar jag i den frågan, säger han.