Den globala konkurrensen hårdnar. Länder runt om i världen genomför reformer för att locka till sig företag, investeringar och kompetens. Vi kan inte utgå från att vår i grunden goda position består av sig själv. Ska vi klara konkurrensen behöver vi göra det mer attraktivt att arbeta, investera och driva företag i Sverige.
Men valrörelsen har till stor del handlat om hushållens ekonomi, inte om landets ekonomi. Det är förståeligt efter år med hög inflation och pressade hushåll. Men tillfälliga stöd kan aldrig ersätta reformer som stärker den svenska ekonomins långsiktiga förmåga att växa.
Redan före valrörelsen presenterades flera tillfälliga satsningar riktade till hushållen. Matmomsen sänktes, månadsavgiften för kollektivtrafiken halverades och stöd infördes för att möta höga energikostnader. Under valrörelsen har både regeringen och opposition fortsatt med löften om bland annat slopad förskoleavgift, skatteavdrag för föräldrar, dubbla barnbidrag innan skolloven och subventionerad tandvård.
Sådana åtgärder stärker hushållens ekonomi och efterfrågan på kort sikt. Men de höjer inte i sig Sveriges långsiktiga tillväxtförmåga. Förr eller senare måste satsningarna också finansieras.
För att långsiktigt höja tillväxttakten behövs en politik för ett mer dynamiskt näringsliv med fler växande företag. Det är när företagen vågar investera, anställa och expandera som vi skapar förutsättningar för högre produktivitet, fler jobb och ökade skatteintäkter.
Det positiva är att vi har en stark tillväxtpotential i svenskt näringsliv. Åtta av tio företag vill växa. Men åtta av tio företag uppger samtidigt att de möter minst ett betydande tillväxthinder.
Om vi vill få fart på tillväxten behöver dessa tillväxthinder rivas ned. Det är när företagen väljer att investera och anställa i Sverige som vår ekonomi växer. Om samma investering i stället hamnar i ett annat land går Sverige miste om både jobb och framtida skatteintäkter.
Det finns ingen magisk tillväxtknapp som politikerna kan trycka på. En politik för en ökad långsiktig tillväxttakt förutsätter däremot insikten att det är företagens villkor som driver tillväxten. Listan över möjliga tillväxtreformer är lång.
Det föreslagna kostnadsavdraget för investeringar i forskning och utveckling bör genomföras. Sverige behöver sänkt bolagsskatt och gynnsammare regler för kvalificerade personaloptioner. Marginalskatterna på arbete behöver sänkas, tillståndsprocesserna kortas och utbildningar behöver bättre möta företagens kompetensbehov. Därtill krävs investeringar i infrastruktur och utbyggd kärnkraft för att energisystemet ska klara att leverera fossilfri el till konkurrenskraftiga kostnader i hela landet.
Gemensamt för reformerna är att de stärker företagens möjligheter att investera och växa i Sverige. Företag behöver långsiktiga och förutsägbara villkor som är konkurrenskraftiga i förhållande till andra länder.
Tillväxten hämmas däremot när företagen ses som en packåsna som det går att stapla än mer kostnader och regleringar på. Och det har funnits flera sådana förslag under valrörelsen. Slopat karensavdrag, arbetstidsförkortning, bankskatt, miljardärsskatt och höjda marginalskatter skulle bryta den positiva ekonomiska utvecklingen och möjligheten till en långvarigt högre tillväxttakt.
Valrörelsen är nu över. Oavsett vilken regering som tillträder finns det anledning att hålla fast vid den ambition om högre tillväxt som präglat partiernas retorik.
Denna nya mandatperiod behöver handla om hur vi förbättrar företagsklimatet och stärker Sverige på lång sikt. Vårt välstånd avgörs i slutändan av vår förmåga att få fler företag att investera, anställa och växa i Sverige.
Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom Svenskt Näringsliv