Över 400 000 högstadie- och gymnasieelever har lagt sin röst i riksdagsskolvalet 2026, där skolor från 90 procent av landets kommuner deltagit. Aldrig tidigare har så många röstat i skolvalet och valdeltagandet på 82 procent är rekordhögt.
– Det är en stor andel och det gör också att det här ger en otroligt bra bild av hur unga faktiskt ser på politiken, säger Magnus Jägerskog, generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) som anordnat skolvalen sedan 2002.
Två trender
Skolvalet genomfördes under två veckor fram till den 8 september och i resultatet syns två skilda trender.
– Det finns en väldigt tydlig vänstersväng där både Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet ökar. En annan trend är att Moderaterna ytterligare befäster sin roll som klart största parti bland unga, säger Jägerskog.
M får 32,7 procent av rösterna, upp från 27,1 procent i skolvalet 2022.
S stiger 3,2 procentenheter till 19,31, V ökar 4,2 procentenheter till 12,1 procent och MP stiger 2,8 procentenheter till 7,5 procent.
Liberalerna och Kristdemokraterna tappar samtidigt stort från 2022 och hamnar båda under spärren, L får 1,2 procent (–3,2) och KD får 3,0 procent (–6,3). Mest tappar dock Sverigedemokraterna, ned 7,0 procentenheter till 13,8 procent.
Minskade blockskillnader
Även Centerpartiet backar, till 6,1 procent (–1,8).
– Fortfarande är Moderaterna och Sverigedemokraterna tillsammans knappt 2 procentenheter större än Socialdemokraterna, Vänstern, Miljöpartiet och Centern. Och det är den stora skillnaden, i riksdagsskolvalet 2022 var högersidan 25 procentenheter större, säger Magnus Jägerskog.
Inkluderas KD och L som är under spärren ökar avståndet till omkring 6 procentenheter.
Noterbart är även att stödet i skolvalet för ”övriga partier” ökar kraftigt, upp 3,8 procentenheter till totalt 4,3 procent. Bakom de siffrorna döljer sig i första hand Örebropartiet på 2,6 procent, samt Alternativ för Sverige som får 1,2 procent.
Även om skolvalet inte har någon påverkan på de allmänna valen framhåller Magnus Jägerskog att det är en stor och viktig demokratisatsning bland unga. Det gäller inte minst då demokratin globalt är på tillbakagång, samtidigt som röstdeltagandet bland unga sjönk i det förra riksdagsvalet, säger han.
– Det är angeläget att mobilisera och föra samtal om demokratin, och att unga får träna på att lägga sin röst.