Vänsterpartiet gör visserligen ett bra val. Miljöpartiet går också fram något. Men någon vänstervind – så som många räknade med – går det inte att tala om. Bland förstagångsväljarna – alltid en intressant mätare på vart framtidens vindar är på väg – är Moderaterna största parti, enligt SVT:s vallokalsundersökning.
Socialdemokraterna går mot sitt sämsta valresultat sedan den allmänna rösträttens införande. Flera decennier av vikande stöd har successivt lett hit. Det är i linje med hur det har sett ut för socialdemokratiska partier i många andra västeuropeiska demokratier, men S borde nu rimligen ta en rejäl funderare på sin långsiktiga väg framåt.
Svenskarna har tydligt visat att de inte vill ha en vänstersväng med slopad karensdag och allmän arbetstidsförkortning. De har sagt nej till miljardärsskatt, exitskatt och en hel uppsjö andra skatter som vänstern har propagerat för med sin aldrig sinande kreativitet när det gäller att beskatta. Det är ett otvetydigt utslag för ett Sverige som sätter arbete, entreprenörskap, vardagsfrihet och valfrihet i centrum. För Dagens industris läsare kan det vara intressant att påminna om att det också är ett valresultat som månar om fungerande finansmarknader och bejakar kapitalförsörjningens viktiga roll för att säkra företagande och i förlängningen arbetstillfällen och välfärd.
”Någon vänstervind – så som många räknade med – går det inte att tala om.”
Sakpolitiskt och i stort sett även ideologiskt är Centerpartiet tydligt till höger, i vissa frågor till och med längre högerut än de andra partierna. Under valrörelsens många partiledardebatter har detta illustrerats på ett ibland nästan komiskt sätt, när C-ledaren oftare hade gemensamma åsikter med partiledarna på Tidösidan än med de andra i oppositionen. Det är egentligen bara förhållningssättet till SD som skiljer. 39 procent av Centerpartiets väljare placerar sig numera i ”mitten”, enligt SVT:s vallokalsundersökning. Men nästan lika många – 36 procent – ser sig som ”höger” och bara 25 procent som vänster.
En annan fråga är förstås hur förankrade Sverigedemokraternas väljare verkligen är på en traditionell höger-vänsterskala. Många är arbetarröster som förr fanns hos Socialdemokraterna. Här har dock skett en förskjutning hos SD-väljarna. 81 procent placerar sig nu som ”höger”, enligt SVT:s undersökning. 2018 var de 58 procent, och i förra valet 70 procent. Till detta ska läggas att SD:s politik i dag i stort är i linje med borgerliga partiers. Det gäller för den ekonomiska politiken, men också på flera andra områden.
I hela väljarkåren placerar sig 44 procent av väljarna som ”höger” och 40 procent som ”vänster”. Något brett stöd för mittentanken verkar alltså inte finnas här. Bara 16 procent placerar sig som ”mitten”. De som placerar sig till höger har faktiskt varit flest även i de två föregående valen.
Med det här resultatet är det inte alls givet att Magdalena Andersson tar över som svensk statsminister. Huruvida hennes sida får en majoritet är när det här skrivs inte klart, men även om den skulle få det så öppnar sig andra alternativ. Med tanke på alla röda linjer och oförenliga låsningar skulle lika väl Ulf Kristersson kunna gå fram med den befintliga regeringskoalitionen, som får passivt stöd av Sverigedemokraterna och Centerpartiet.
Alla tre regeringspartier gick framåt i årets val. Väljarna har på det sättet belönat en regering som fick gjort vad de för fyra år sedan lovade att göra. Som tog fajten med gängkriminaliteten, förde Sverige in i Nato, sänkte skatterna, satsade på jobbpolitik och fick ordning på svensk ekonomi. Hjälpta av den parlamentariska stabilitet som möjliggjordes när partierna till slut bejakade att de faktiskt hade stöd för sin politiska inriktning. Det är också en viktig lärdom att ta med sig när en ny mandatperiod nu inleds.