Om en vecka, söndagen den 20 september, går Ryssland till parlamentsval. Men president Vladimir Putin och hans parti Enade Ryssland behöver inte oroa sig. För även om direkt valfusk är relativt ovanligt är allt annat runt valet riggat till makthavarnas fördel.
– Det kan mycket väl bli så att inte en enda ledamot i Duman (parlamentet) är motståndare till kriget efter valet, säger Derek Stanford Hutcheson.
Han är professor i statsvetenskap vid Institutionen för globala politiska studier vid Malmö universitet.
Derek Stanford Hutcheson pekar på att de flesta radio- och tv-kanaler där väljarna får sin information är mer eller mindre regimtrogna. Dessutom har regimen sett till att skapa nya valdistrikt på ett sätt som gynnar de egna kandidaterna.
Oppositionella stoppas
Men framför allt har Kreml sett till att rakt av stoppa oppositionella kandidater från att alls ställa upp i valet. Senast i förra veckan kom nyheten att regionala domstolar stoppat fem kandidater från oppositionspartiet Jabloko.
– Det förekommer lite valfusk i vissa regioner och vissa kommuner men det är inte det som avgör valresultatet. Det är valsystemet som helhet. Man har riggat hela systemet i 25 år. Partierna som är i riktig opposition stängs ofta ute redan innan de kunnat registreras, säger Derek Stanford Hutcheson.
Opinionsmätningar tyder på att Enade Ryssland kommer att backa jämfört med förra valet. Tack vare att regimen stoppat stora delar av oppositionen från att ens delta i valet väntas Enade Ryssland ändå behålla egen majoritet i Duman.
Trots att det redan på förhand är helt klart vem som kommer att vinna tänker Derek Stanford Hutcheson följa valet nästa vecka med stort intresse. Han kommer att leta efter signaler som kan visa hur starkt eller svagt stödet för Vladimir Putin och kriget i Ukraina är.
– Valdeltagande blir en viktig markör. Det kommer inte påverka utgången av valet, men för valforskare är det intressant att se i vilka regioner människor har stannat hemma. Ett lågt valdeltagande i en region pekar på två saker. Det första är att väljarna är trötta på politik och det andra att de inte vill legitimera systemet.
Missnöjet räcker inte
En annan intressant fråga är hur många väljare som överger Putins parti Enade Ryssland för något av de andra Kreml-trogna partierna.
– Kommunisterna är det mest oppositionsinriktade partiet i parlamentet, även om de ofta röstat med regeringen när det gäller kriget i Ukraina. Att rösta på dem kan vara ett sätt för en väljare att uttrycka sitt missnöje.
Vissa bedömare menar att Putin står inför stora problem med den egna befolkningen. Rysslandskännaren Andrey Pertsev skriver i Carnegie Politika att valet äger rum i skuggan av en ”kris som saknar motstycke” för Putin.
”Tidigare har makthavarna inriktat valkampanjen på att bevara status quo. Men den nuvarande situationen är ytterst obekväm för både eliten och samhället”, fortsätter han.
Derek Stanford Hutcheson är inte säker på att det missnöjet räcker för att tvinga Putin till förhandlingsbordet.
– De sista sex månaderna har det varit flera angrepp från Ukraina mot mål i Ryssland. Det har skapat bensinkriser i flera regioner. Nu ser man faktiskt att kriget har en påverkan, säger han och fortsätter:
– För Kreml kan det vara en möjlighet att rättfärdiga kriget inför befolkningen. De kan säga att det här är beviset för att vi är angripna.
Ser du någonting som i en nära framtid skulle kunna tvinga Kreml att gå till förhandlingsbordet?
– Tyvärr inte i den närmaste tiden. Men om Putin tvingas till förhandlingsbordet är det inte press från Väst eller Ukraina, det är press internt på grund av att kriget påverkar ekonomin.