Natten till torsdag, svensk tid, drabbades Venezuela av två kraftiga jordbävningar, den första med magnituden 7,2 och den andra med magnituden 7,5.
Ungefär ett och ett halvt dygn efter skalven uppgav Venezuelas hälsodepartement att 235 personer har omkommit. På fredagseftermiddagen sa interimspresidenten Delcy Rodriguez att siffran stigit till 920 bekräftade döda och 3 360 skadade.
Samtidigt klättrar antalet saknade uppåt. På en sajt där anhöriga kan efterlysa nära och kära har över 50 000 människor på fredagskvällen, svensk tid, rapporterats saknade. Sida efter sida fylls med namn och bilder på personer – i vissa fall hela familjer – som inte kunnat nås.
Johan von Schreeb är professor i global katastrofmedicin vid Karolinska institutet och har själv arbetat i katastrofzoner efter kraftiga jordbävningar. Han förvånas inte över den höga siffran saknade.
Professorn: Kan inte lita på siffrorna
Enligt de modeller som man gjort för jordbävningen så har man fått fram scenarion om att mellan 1 000 och 100 000 personer riskerar att dö i Venezuela.
– De här larviga siffrorna på omkring 200 döda, dem kan man inte lita på. Man märker att det är någon slags kontrollfunktion som ligger bakom det, sa Johan von Schreeb på fredagsmorgonen.
Johan von Schreeb reagerar i stället på att det är märkligt lite information som kommit från de värst drabbade områdena.
Venezuelas interim-regering har hittills inte kommit med någon begäran om internationell medicinsk hjälp, vilket von Schreeb beskriver som att de redan missat ”det gyllene tillfället”.
– Man vill inte visa att man inte har kapacitet att hantera det här. Man skulle vilja att en katastrof förenade, men jag vet av erfarenhet att det är otroligt politiskt känsligt.
I februari 2023 drabbades Turkiet och Syrien av en kraftig jordbävning som mätte 7,8 på momentmagnitudskalan, där uppskattningsvis 59 000 personer omkom.
Den skedde mitt i natten vintertid, där temperaturerna låg på uppemot minus 15 grader de efterföljande dagarna. Men Turkiet är ett högre medelinkomstland som är bättre förberett på jordbävningar, där man inom 48 timmar lyckats evakuera uppemot 50 000 personer. Dessutom kopplades allt från helikoptrar, flyg, ambulanser och Nato-resurser in snabbt.
Kommer att pågå länge
Johan von Schreeb menar att Venezuela nog saknar sådana evakueringsplaner och att man dessutom har en kraftig brist på medicinska resurser i landet. Han jämför det med den förödande jordbävning som Haiti drabbades av år 2010, som mätte 7,0 på momentmagnitudskalan.
– När vi satte upp fältsjukhus där kom det fortfarande folk efter en vecka eller tio dagar bärandes på skadade människor. Normalt sett är trauma-delen över på tre fyra dagar. Här kommer det att pågå mycket längre, säger han.
Johan von Schreeb tillägger att antalet döda säger något om allvaret i situationen, men inte om behovet som finns hos lokalbefolkningen.
– Man brukar säga att för varje död person finns det tre skadade. Åtminstone omkring 20 procent kommer att behöva någon form av operation.
Tror att USA kommer att ta över
Människor som ligger kvar en längre tid i rasmassorna riskerar att drabbas av krosskador, som kan orsaka syrebrist och muskeldöd. På sikt riskerar nedbrytningsprodukter läcka ut i cirkulationen, vilket kroppen tar skada av.
– Många av de som skadas såhär kommer behöva dialys för att rensa ut det. Sen är det ryggmärgsskador och öppna sår som behöver skyddas från infektioner. Man kommer både att behöva behandla akuta skador och upprätthålla den vanliga vården. Sen behöver även hjälp och säkerhet upprätthållas för folk som nu saknar hem, säger han.
Han tror att USA inom kort kommer att ta över flygplatsen och börja styra hjälpinsatser därifrån.
– Då kanske det blir lite ordning rent logistiskt och säkerhetsmässigt, men sen återstår det fortfarande att få ut det till de värst drabbade platserna.
Letar efter sin son
Trots löften om hjälp från flera länder, bland annat USA, syns enligt nyhetsbyrån AP ännu få räddningsteam utanför Caracas. För människor som sitter fast i rasmassorna rinner tiden ut.
Dayana Delgado, som letar efter sin åttaårige son, frågar sig var det tunga maskineri som regeringen utlovat har tagit vägen. Än så länge är det bara hennes grannar som desperat gräver igenom bråten.
– Jag vill veta var mitt barn är, vädjar hon till AP.
En annan mamma i Caracas kollapsar när hennes barns kroppar sveps in i filtar och bärs i väg. Andra skriker namnen på saknade anhöriga, medan vissa står stumma i tyst chock.
Sover utomhus av rädsla för ras
Sedan jordbävningarna tidig onsdagskväll, lokal tid, har hundratals sovit utomhus av rädsla för att byggnader som fått skador ska rasa ihop. Andra, som La Guairabon Cristian Carreño, har inte längre något hem.
– Jag har förlorat allt. Det finns fortfarande folk där inne, antar jag, som inte kunde komma ut. Det är förkrossande, säger han till AP framför ett förstört lägenhetshus.
Den första jordbävningens magnitud uppmättes till 7,2, enligt den amerikanska geologiska myndigheten USGS. Den andra till 7,5. Skalven ska ha skett på 22 respektive 10 kilometers djup, vilket är mycket ytligt för jordbävningar.
Det finns inga uppgifter om skadade svenskar, enligt Sveriges utrikesdepartement.