I valet 2022 visade SVT:s Valu-undersökning till en början ett övertag för det rödgröna blocket. Men ju senare det blev och fler röster som räknades, desto tydligare blev det att Tidösidan gick mot seger.
Det hade ett gäng politikintresserade mattenördar redan förutspått med en helt egen prognosmodell.
– Vid 15 procent räknade röster så låg det i princip helt rätt hela kvällen. Så vi kunde se det hela tidigt, säger Gustav Karreskog Rehbinder, vd och grundare av Vera Policy.
Hobbyn blev så småningom ett företag. Inför årets val har hans företag Vera policy anlitats av SVT. I ett klipp säger valreportern Fouad Youcefi att SVT ”kommer förhoppningsvis snabbare än någonsin kunna berätta hur det här valet kommer att sluta”.
Klockan 20 stänger vallokalerna. Klockan 21.10 släpps deras snabba prognos i tv-kanalen.
Men hur fungerar den?
– Grundidén till prognosen är helt enkelt att ha koll på vilka valdistrikt det är som har räknats. När valdistrikten börjar komma in kollar vi inte bara på hur många röster har respektive parti fått, utan vi kollar på hur mycket skiljer det sig mot förra valet.
Det räcker alltså inte att titta på hur många röster ett parti fått i ett distrikt. Avgörande är också hur resultatet skiljer sig från förra valet.
– När det hade räknats hundra valdistrikt, vad säger det oss egentligen? Själva rösträkningen kan ju vara ganska missvisande ganska länge.
Modellen tar också hänsyn till om valdistriktet ligger på landsbygden eller i en storstad och till faktorer som utbildning, ålder, inkomst och boendeform.
Använder ni er av AI?
– Nej. Trots att vi är ett AI-bolag är det här gammal hederlig matematik och statistik kan man säga, säger Gustav Karreskog Rehbinder.
För att prognosen ska gå att lita på krävs det röster från olika distrikt utspridda i hela landet.
Motsvarande fyra personer på heltid har jobbat med att ta fram modellen.
– Vi har ju suttit och gjort mycket tester på olika sätt så vi vet ju vad modellen behöver för att ha en bra chans att lyckas.
Vad kan gå fel en kväll som denna?
– Det är två saker som oroar mig såklart som prognosmakare. Det ena är ju att en prognos alltid är en prognos och den baseras på vad som har hänt historiskt.
Modellen har testats mot tidigare val och i olika simulerade scenarier. Men ett val kan utvecklas på ett sätt som inte går att förutse.
– Det kan ju alltid hända något väldigt oväntat.
En annan osäkerhet är röster som inte hinner räknas under valnatten utan hamnar i uppsamlingsdistrikten och räknas senare.
Och om valet blir mycket jämnt ökar osäkerheten ytterligare.
– Den stora utmaningen är ju alltid att kommunicera osäkerhet. Så det kan ju vara så att det blir väldigt tajt och så pekar prognosen åt ena hållet och sen så är det bara några få tiondelar som skiljer och då kan den ju vara fel.
För Gustav Karreskog Rehbinder kan det därför bli en lång valnatt.
– Det ser ju ut som att det blir ganska spännande nu till slut.