När vallokalerna stänger presenterar SVT sin stora vallokalundersökning Valu. Hur väl kan tv-tittarna förvänta sig att undersökningen stämmer med det kommande valresultatet?
– Rent tekniskt var den senaste vi gjorde den mest träffsäkra hittills, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap.
Sex dagar efter valet 2022 var alla kontrollräkningar klara och Valmyndigheten kunde fastställa resultaten. Noggrannhet kräver sin tid, men redan strax efter klockan 20, då vallokalerna stänger, presenterar SVT sitt försök att förutspå resultatet med sin vallokalundersökning – Valu.
– Valu kommer oftast mycket närmare valresultatet än vad opinionsinstituten gör. Det beror på att vi har en teknik där vi mäter utanför vallokalerna. Precis när väljarna har begått själva valhandlingen så är vi där och frågar, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och primärforskare i Valu-projektet.
Valu-prognosen baseras på fler än 10 000 svar som viktas med hjälp av statistiska modeller. Vid riksdagsvalen 2022 noterades den största avvikelsen från Valu-prognosen gällande Socialdemokraternas valresultat. Valu gav S 29,3 procent av rösterna, vilket ska jämföras med de 30,3 procent som blev det faktiska utfallet.
Valus snabba prognos brukar alltså ganska väl träffa det resultat som Valmyndigheten behöver närmare en vecka för att fastställa. Lägg till eller dra av en procentenhet från Valus siffror så ligger du sannolikt rätt.
– Och då är man på den säkra sidan, för snittfelet sist var 0,44 procentenheter, säger Henrik Ekengren Oscarsson.
Men många bäckar små. När Valu presenterades i SVT:s valvaka 2022 såg det ett tag ut som om de rödgröna partierna skulle få en knapp majoritet. Felet berodde på att det var extremt jämt mellan blocken och att små fel som räknades samman gav upphov till en felaktig prognos.
– Valus prognos är designad för att träffa rätt på partiers valresultat och inte block av partier, är väl det enkla svaret, vi fokuserar på det, säger Henrik Ekengren Oscarsson.
Valu beställs och finansieras av Sveriges Television, men det är forskare från Göteborgs universitet och Kungliga Tekniska högskolan som genomför själva undersökningen och sammanställer statistiken.
Undersökningen vid årets riksdagsval blir den 19:e Valu som genomförs och fler än 300 fältombud arbetar i år med att genomföra undersökningen. På valdagen finns dessa utanför 93 olika vallokaler över hela Sverige och dessutom genomförs mätningar vid 68 olika förtidsröstningslokaler.
Valu har i år utökat antalet besök utanför de lokaler där väljare kan förtidsrösta. Vid valet för fyra år sedan utnyttjade nästan varannan väljare – 48,16 procent – möjligheten att förtidsrösta och Henrik Ekengren Oscarsson tror att andelen förtidsröster kommer att vara minst lika stor i år.
Fakta.Så görs SVT/Valus vallokalsundersökning
Sedan 1991 har Sveriges Television anlitat forskare från Kungliga Tekniska högskolan och Valforskningprogrammet vid Göteborgs universitet för att göra prognoser av resultat i nationella val, val till europaparlamentet och folkomröstningar.
Undersökningen genomförs genom att enkäter delas ut och samlas in utanför vallokaler och lokaler för förtidsröstning.
Valu 2026 är den 19:e undersökningen som görs. Utöver frågor om hur väljaren har röstat i riksdagsval och kommunval undersöks också väljarströmmar. Frågor om väljaren gör det också möjligt för forskarna att dra slutsatser om hur olika grupper i samhället röstar.
Källa: Valu/Göteborgs universitet
– Vi gissar att andelen förtidsröster kommer att vara 50 procent och vi försöker träffa det så att vi har ungefär 50-50 i svarsmixen i vallokalsundersökningen, säger han.
För de flesta väljare är det naturligtvis prognosen gällande resultatet i riksdagsvalet som är av störst intresse. Där ges de första siffrorna som kan ge en fingervisning om hur valet kommer att sluta.
Men Henrik Ekengren Oscarsson beskriver Valu-undersökningen som en ”julafton” för honom och hans forskarkollegor.
– Väljarströmmarna är alltid spännande tycker jag, att se hur de rörliga väljarna har sorterat sig, hur den blå och den röda sidan mobiliserar och vinner nya grupper. Sedan ställer vi en fråga om väljarens önskeregering och det är ju hyperintressant i det här valet, säger han.
I frågan tillåts väljarna själva sätta ihop partier för att skapa underlag till en regering. Enligt Henrik Ekengren Oscarsson skulle förvånansvärt många väljare vilja se samarbeten över de traditionella blockgränserna.
– Vi vet från många studier att på väljarnivå finns det en stor efterfrågan för blocköverskridande samarbete. I en del studier vi gjort så är det en majoritet som plockar ihop en regering med både blå och röda partier, säger han.
– Men på utbudssidan finns det inte med på menyn. Det är lite spännande, att det som väljarna mest av allt vill ha, eller som de flesta vill ha, det finns inte på menyn.