Sist Céline Dion genomförde en hel konsert var 2020 innan coronapandemin tvingade henne att avsluta turnén i förtid.
De senaste åren har världsstjärnan kämpat mot den neurologiska sjukdomen stiff person syndrome som fick henne att pausa karriären.
Stiff person syndrome är en autoimmun sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet. Sjukdomen karaktäriseras av en tilltagande muskelstelhet och smärtsamma muskelkramper i bål, armar och ben.
Källa: Neuroförbundet
På lördagen gjorde 58-åringen stor comeback inför runt 35 000 fans i Paris.
Nu hyllas stjärnan och konserten över hela världen.
Sången vacklade stundtals
Brittiska The Telegraphs Neil McCormick skriver att ”Dions sång vacklade stundtals farligt, som om rösten när som helst kunde spricka”. Han konstaterar att hon sen föll i tårar.
Han betonar dock att han föredrar ”den mindre övermänskliga Céline” och beskriver hennes röst nu som ”råare och mer verklig” med ”en grövre ton, mindre polerad klang och mer skärpa”.
Franska Le Parisien kallar återkomsten ”bouleversant”, det vill säga ”gripande” och skriver att konserten var både ”vibrerande och glädjefylld”.
Tidningen skriver att hennes röst var intakt och att hon fick de omkring 35 000 åskådarna att ”tappa andan”.
Då vann Dion publikens hjärtan
”Mäktiga powerballader, överraskande discocovers och ett stämningsfullt operasframträdande – Céline Dion är tillbaka”, skriver The Mirror i Storbritannien.
Tidningen fokuserar på de starka känslorna och beskriver spelningen som en ”känslomässigt laddad återkomst”.
”Ibland såg hon ut att knappt själv kunna tro det. Under de inledande låtarna flämtade och svalde hon efter varje textrad, överväldigad och ödmjuk inför storheten i det hon lyckades åstadkomma”, skriver The Mirrors Lucy Needham.
Det kanadensiska public service-bolaget CBC rapporterar att ”publiken lämnades mållös” efter det storslagna framträdandet.
”Dion vann också publikens hjärtan när hon stoppade en låt och sa att 'jag måste börja igen för jag är inte redo'”, rapporterar CBS:s Sarah Leavitt.
Amerikanska Variety lyfter fram showens visuella uttryck och beskriver föreställningen som närmast spirituell, med bibliska bildreferenser och en scenografi som gav konserten en filmisk tyngd.