I morgon måndag möts ledarna för Skottland, Wales och Nordirland. Mötet beskrivs som unikt – det är första gången alla tre riksdelarna leds av nationalistiska partier som förespråkar självständighet från Storbritannien. Syftet med toppmötet är att teckna ett gemensamt avtal för att tvinga fram folkomröstningar om saken – något som premiärminister Andy Burnham hävdar saknar folkligt stöd.
– För första gången någonsin leds Skottland, Wales och Nordirland av partier som förespråkar självständighet. Andy Burnham måste nu inse att han kommer att gå till historien som Storbritanniens sista premiärminister, säger John Swinney, ledare för skotska SNP och Skottlands försteminister till The Telegraph, som på söndagen hävdade att syftet med toppmötet, som ska hållas på St David’s Hotel i Cardiff i morgon måndag, är att ”upplösa Storbritannien”.
Mötet markerar de facto vad som kan bli en historisk vändpunkt. De tre riksdelarna – som ingår i Storbritannien och räknas som egna länder utan att vara suveräna stater – väntas underteckna ett gemensamt avtal som kräver rätten till självbestämmande och folkomröstningar om självständighet.
I alla tre länderna har nationalistiska partier haft stora valframgångar under 2024 och 2026 – något som har förändrat maktbalansen i förhållande till styret i Westminster, det vill säga den politiska makten i London.
The Telegraph listar fyra huvudsakliga punkter i det kommande avtalet:
Ekonomi, energi, EU-medlemskap och självbestämmande.
När det gäller frågan om EU-medlemskap råder enighet om att alla tre nationerna bör vara medlemmar i EU – Skottland och Wales som nya medlemmar, och Nordirland som en del av en förenad irländsk republik.
Även Mary Lou McDonald, Sinn Féins ordförande och oppositionsledare i Irland, kommer att delta i måndagens toppmöte. Sinn Féin är det politiska parti vars mål är att förena Irland.
För bara två dagar sedan lade sig USA:s president Donald Trump i diskussionen då han, under ett besök i Dublin, uttalade att han tror på ett enande mellan Nordirland och Irland. Ön delades 1922 efter flera hundra år av brittiskt styre och flera självständighetsstrider. Nordirland stannade kvar som del av monarkin medan resten av ön sedermera blev en självständig republik.
Till detta förhöll sig Storbritanniens premiärminister Andy Burnham kyligt. Han sade till The Guardian att regeringens hållning i frågan är oförändrad – och han anser inte att det finns något folkligt stöd för en ny folkomröstning när det gäller vare sig ett enat Irland eller ett självständigt Skottland.
Enligt Burnham skulle såväl folkomröstningar som krav på självständighet störa arbetet som pågår med att få ekonomin att växa och förbättra familjernas levnadsvillkor.
Frågan är dock om de tre nationerna har en gemensam önskan om att faktiskt bryta upp Storbritannien, vilket är den bild den skotske försteministern John Swinney ger.
Rhun ap Iorwerth, ledare för partiet Plaid Cymru i Wales, säger i en intervju med The Guardian på söndagen att målet med samarbetet inte är att bryta upp Storbritannien, utan att i fokusera på de tre riksdelarnas respektive självständighet:
– Min utgångspunkt är inte att, vare sig på egen hand eller tillsammans med andra partner, bryta upp Storbritannien. Jag vill bygga upp mitt land som befinner sig på en konstitutionell resa där självständighet är det slutgiltiga målet – men utan någon fastställd tidsplan eller brådska. Det ligger i händerna på folket i Wales, säger han.