← Alla nyheter

Svenska Dagbladet · 1 tim sedan Senaste

”Kommuner måste kunna granskas”

Den organiserade brottsligheten söker sig dit insynen är sämst – som landets kommuner är på väg att…

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

DEBATT | KRIMINALITET

Acta Publica har på uppdrag av Sverige mot organiserad brottslighet (SMOB) gått igenom 32 128 bolag med kopplingar till sittande politiker. I 1 080 av dem sålde bolaget till politikerns egen kommun eller region medan politikern eller en närstående hade intressen i det. I 71 fanns en företrädare kopplad till organiserad brottslighet.

Rapporten visar på förhållanden som möjliggör korruption och en möjlig ingång för infiltration av organiserad brottslighet. Men mer oroande är vad som krävdes för att granskningen skulle vara möjlig. En entreprenör har år efter år begärt ut leverantörsfakturor från 271 kommuner, och ett researchföretag byggde vidare på materialet. Rapporten räknar upp hindren: kommuner som nekar utlämnande och förtroendevaldas bolag som ingen har register över.

Samma utveckling syns hos domstolarna. I februari 2025 slog Högsta domstolen fast att förbehåll gäller med förbud att vidareförmedla brottmålsdomar som begärs ut för att göras sökbara för andra, och den 9 juli i år gick EU-domstolen längre i Lexbase-målet: ett utgivningsbevis undantar inte en verksamhet från dataskyddsförordningen, och journalistundantaget förutsätter redaktionell bearbetning och faktakontroll.

Avgörandena har goda skäl. Att vem som helst mot betalning ska kunna söka fram vem som har en brottsdom mot sig kan tyckas vara orimligt. Dagens databaser saknar ägarprövning, gallring och informationssäkerhetskrav eftersom de aldrig var ämnade för det syftet. Journalistiken behåller sitt undantag, och bör göra det.

Men utan offentlighetsprincipen, och utan databasernas samlade sökbarhet, hade en granskning som denna aldrig kunnat genomföras. Nyhetsredaktioner, företag, kommuner och myndigheter har länge byggt sitt arbete på samma handfull källor. När de nu stängs finns inget som tar vid, och det som hämtas samlat måste begäras ut styckevis från ett 70-tal domstolar. Det handlar sannolikt om miljontals förfrågningar varje månad. Det kommer att resultera i en ohållbar kö.

Vi arbetar själva med bakgrundskontroller och har ett intresse i saken. Också vi kommer att få vänta. Men frågan är inte vem som står först i kön, utan att kön inte borde finnas. Kontroller som inte går att göra i tid uteblir, eller görs slarvigt och riskerar att påverka vår motståndskraft för hela samhället

Tre saker behöver göras:

- Gör kommunernas affärer tillgängliga. Kommuner, regioner och deras bolag bör löpande redovisa vad de betalar varje leverantör. Det ger insyn utan att någon behöver begära något. Kräv att förtroendevalda redovisar sina bolagsengagemang. Gör lämplighetsprövning av styrelsemedlemmar i kommunalt ägda bolag.

- Sätt en bortre gräns för utlämnande. Allmänna handlingar ska lämnas ut skyndsamt, men kravet saknar innebörd i lag. Ett avslag går att överklaga; ett dröjsmål gör det inte, så länge inget beslut fattas. Inför en yttersta tidsfrist och gör dröjsmålet överklagbart. Insyn som beror på handläggarens välvilja är ingen rättighet.

- Ge domstolarna en samlad väg in innan den gamla stängs. Sjuttio dörrar med sjuttio rutiner är varken rättssäkert eller effektivt. Systemet är byggt för enstaka framställningar, inte för de volymer som uppstår när varje kontroll blir en egen begäran. Utlämnandet behöver kunna ske strukturerat, enhetligt och i skala.

Det här är inte en fråga om databaser eller myndigheternas handläggningstider, utan om hur öppet vi vill att vårt samhälle ska vara. Motståndskraften mot korruption, infiltration och otillbörlig påverkan byggs inte med fler regler om vad som är förbjudet, utan av att det som sker går att upptäcka: Av journalister, forskare och revisorer, av kommunernas egna granskare och av oss som yrkesmässigt kontrollerar leverantörer och motparter. Den organiserade brottsligheten söker sig dit insynen är sämst.

Offentlighetsprincipen är från 1766 och den äldsta i sitt slag i världen. Den försvaras inte genom att åberopas, utan genom att den fungerar i praktiken.

Fredrik Janse

vd SRS Security

Pär Wedin

affärsområdeschef SRS Security

Läs hela artikeln hos Svenska Dagbladet →

Metodai Nyheter är en nyhetsaggregator. Hela artikeln finns hos källan. Upphovsrätten tillhör respektive medium.