Valrörelsen har varit späckad med anklagelser om ”valfläsk”. Men var kommer ordet ifrån? Språktidningens Anders Svensson reder ut.
Sänkt matmoms, påslag på pensionerna och halva priset på månadskort i kollektivtrafiken. Valrörelsen har varit späckad med anklagelser om valfläsk. Och det är alltid politiska motståndare som nedlåter sig till sådan grisighet. Det egna partiet ägnar sig i stället åt vallöften.
Svensk ordbok definierar valfläsk som ”överdrivna löften som ges av ett parti inför ett val” medan vallöfte betyder ”politiskt löfte som ges av ett parti inför ett val”. Valfläsk är alltså fläskigare än ett vanligt vallöfte.
Ordet valfläsk är belagt i svenskan sedan 1890. Inför det årets val i Danmark rapporterade Göteborgs-Posten om hur ”tullagen skulle vara regeringens agn för de stundande valen; den har derför döpts till ’valfläsk’”. Året innan beskrev Østsjællands Folkeblad ett förslag om att reformera skatten på öl och brännvin som valgflæsk. Det ordet kan i sin tur troligen härledas till det danska ordspråket ”store ord og fedt flæsk sidder ikke fast i halsen”. Svulstiga löften skulle alltså inte vara svårare att svälja än flottigt fläsk.
Valfläsk ska drypa så fett att väljarna inte kan undgå att lockas av det. Men motiven behöver inte vara ädla. Ordet används ofta med en negativ underton om att den som lockar med valfläsk inte har för avsikt att infria löftena eller inte vill betala räkningen. Valfläsk kostar helt enkelt mer än det smakar.
Ordet myntades i en tid när fläsk ansågs vara lika delikat som dyrbart. Det har även lånats in i isländskan som kosningaflesk och i norskan som valgflesk (bokmål) och valflesk (nynorska). I artikeln i Göteborgs-Posten 1890 beskrevs det som ett agn – och i färöiskan motsvaras valfläsk just av valagn (”valbete”). Liknande uttryck finns i andra språk. I synnerhet i amerikansk engelska används pork barrel (”fläsktunna”) eller bara pork om anslag som öronmärks till en politikers hemdistrikt för att genomföra förslag som främst syftar till att göda den egna populariteten. I polskan talas det i stället om kiełbasa wyborcza (”valkorv”). I Danmark har det dessutom närmast blivit tradition att servera valgflæsk – stekt fläsk med persiljesås – på valdagen.
Motståndarna grymtar förstås alltid missnöjt åt andras valfläsk som ett svineri eftersom notan skulle bli så saltad att skattebetalarna aldrig skulle vilja stå för den. När det kommer ur den egna munnen är det däremot alltid flott.
Frågor om språket
Kortformen pga. är en bubblare
Är det okej att förkorta på grund av till pga. i stället för p.g.a.?
Sandra
Svar: Vår rekommendation är fortfarande att skriva p.g.a., men många tycker att punkter i flerordsförkortningar känns otympligt och oestetiskt, i synnerhet i mycket frekventa förkortningar och i avbrytningsförkortningar som bara består av initialbokstäver. Men det finns egentligen bara två sådana undantag som blivit så konventionaliserade att de accepteras fullt ut i skrivreglerna, nämligen dvs. och osv. (men även d.v.s. och o.s.v. är korrekta).
Men just pga. (och pga om man skriver utan punkter) är lite av en bubblare som vill ansluta sig till dvs. och osv. Så även om det (ännu) inte är en rekommendation att skriva så, skulle jag acceptera det om jag var korrekturläsare.
Det finns dock rätt många människor som ogillar att vi tillåter undantagen dvs. och osv. Förkortningsreglerna är tillräckligt svåra ändå, så man ser inte gärna fler undantag som underminerar de regler som finns.
Ola Karlsson
Två män kan bli ett bröllopspar
Kan man säga att två män som gifter sig med varandra är ett brudpar eller finns det något bättre ord?
Tomas
Svar: Man kan använda ordet bröllopspar, som har blivit ganska vanligt under de senaste tjugo åren och ju kan användas för alla sorters par som gifter sig (även om brudpar fortfarande är ungefär sju gånger vanligare totalt sett).
Ett alternativ som har lyfts för just två män som gifter sig är brudgumspar, men det verkar inte användas särskilt mycket.
Det går också att kalla de två männen för ett brudpar. När Svenska kyrkan skriver om vigslar skriver de exempelvis ”Ordningen är densamma för sam- och olikkönade brudpar” och det finns ingenting som tyder på att detta skulle utesluta just manliga samkönade par.
Linnea Hanell
Veckans språkfrågor publiceras i samarbete med Språktidningen och Språkrådet. Har du också en språkfråga? Hitta svaret i Språkrådets frågelåda: frageladan.isof.se