”Rekordhettan hade varit omöjlig för bara 50 år sen”
Rekordvärmeböljan i Europa just nu hade varit omöjlig för bara 50 år sen – och det är människan som ligger bakom den. Det slås fast i en ny rapport från forskarnätverket World Weather Attribution.
WWA varnar också för att fler rekord i värmestress kan slås de närmaste dagarna – även i Sverige.
– Det omöjliga har blivit möjligt, säger Friederike Otto, klimatprofessor vid Imperial College i London och ansvarig för studien.
De extrema temperaturer och den luftfuktighet som plågar stora delar av Västeuropa är inte slumpmässig. Det hävdar forskarnätverket World Weather Attribution, som har jämfört värmeböljan i klimatmodeller med tidigare historiska data.
Enligt WWA är det i princip uteslutet att Europa skulle ha kunnat drabbats av en så kraftig värmebölja så här års så sent som 1976. En liknande värmebölja då hade varit genomsnitt 3,5 grad kallare.
Mellan 5 och 12 grader varmare än normalt
Just nu ligger medeltemperaturen mellan 5 och 12 grader över det normala i många europeiska länder, på grund av ett ihållande högtryckssystem.
Men forskarnätverket utesluter att rekordvärmen kan bero på naturliga klimatvariationer. Väderfenomenet El Niño, till exempel, har inte drivit rekordvärmen.
– Jag tänker att vi klimatforskare börjar låta som trasiga grammofonskivor med samma svar år efter år om allt värre extremvärme: ”Ja, det är klimatförändringar. Ja, de beror på oss och våra klimatutsläpp. Och ja, vi har lösningarna, men agerar för långsamt”, säger Friederike Otto.
– Nu handlar det bara om vilken framtid vi vill ha och är villiga att göra för att säkra den.
Pekar ut svenska städer i riskzon
Värmerekorden gäller de högst uppmätta temperaturerna både dag och natt i stora delar av Centraleuropa – och nätverket förutspår fler rekord de närmaste dagarna.
Enligt WWA är de höga nattemperaturerna just nu runt 100 gånger mer sannolika i dag än de var 2003. Då drabbades Europa av en värmebölja som beräknas ha tagit över 70 000 människors liv och beskrivs som kontinentens värsta naturkatastrof på över 100 år.
Den rekordhöga luftfuktigheten i regionen bidrar till att göra värmeböljan mer stressande för kroppen. Höga temperaturer tillsammans med hög luftfuktighet bidrar till större värmestress än bara het torr luft, och mäts i ett värmestressindex.
Enligt WWA kan 45 procent av samtliga 854 undersökta europeiska städer i studien nå rekord i värmestress under den här värmeböljan. Även svenska städer, som Stockholm och Malmö är i riskzonen, enligt rapporten.
Hur varmt kan det bli i Sverige kommande dagar, och hur ser framtiden ut för värmeböljor? Hör SMHI:s Erik Kjellström i klippet.
Så analyseras värmeböljorna
World Weather Attribution (WWA) är ett internationellt forskarnätverk som analyserar hur klimatförändringar påverkar olika typer av extremväder.
Det görs med hjälp av simuleringar i klimatmodeller där forskarna jämför hur värmeböljor eller stormar skulle ha sett ut utan den pågående klimatförändringen.
Genom att mata in data om en väderhändelse och jämföra med historiska klimatdata, så kan man räkna ut hur mycket sannolikheten för och intensiteten i extrema väder förändrats över tid.
Målet är bland annat att ge samhällen bättre underlag för olika typer av klimatanpassning och mer förståelse för hur olika extremväder kan slå.
Källa: Lunds universitet
PRENUMERERA PÅ SVT:S KLIMATNYHETSBREV
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.