En dag i slutet av juli dök upp emot 80 000 människor upp vid gränsen och överrumplade de spanska vakterna. Migranterna gjorde vad de kunde – klättrade, simmade, trängdes – för att ta sig från Marocko till den mer välbärgade lilla udden Ceuta och EU-mark.
Regeringen i Madrid utlyste krisläge och satte in militär. Ett hundratal människor drunknade i kalabaliken och dödstalet stiger ännu flera veckor senare.
– Det här var möjligt tack vare Marockos deltagande eller medgivande, sade Juan Jesús Vivas, mångårig borgmästare i Ceuta från Spaniens oppositionsparti PP, vid en pressträff i Bryssel i tisdags.
”Hybridkrigföring”
Marocko nekar tvärt, men det möts av ett utbrett spanskt tvivel. Allra minst avstod marockansk polis från att ingripa i ungefär tio timmar.
Enligt uppgifter från den spanska gränspolisen var marockanska polisstyrkor med och drev stora grupper av människor mot Ceuta – just för att få den spanska gränskontrollen att haverera. Civilklädda agenter sägs ha blivit identifierade i folkmassorna.
En av de högsta rättsinstanserna i Spanien har inlett en utredning och bedömer preliminärt att migranterna har blivit utnyttjade som verktyg i hybridkrigföring.
Men premiärminister Pedro Sánchez tonar ned detta och säger sig inte ha fått se några ”tydliga bevis” på ett överlagt marockanskt angrepp. Han pekar på desinformation som en stor orsak.
Fungerat förr?
Oppositionen anklagar Sánchez för att vara slapphänt mot såväl Marocko som migranter. Varför är du rädd för Marocko? frågar PP-ledaren Alberto Feijóo. Förrädare, utropar ytterhögerledaren Santiago Abascal. Tiotusentals människor har demonstrerat med krav om att regeringen slår hårdare vakt om Ceuta.
De flesta av migranterna har lämnat Ceuta, men några tusen är kvar. Exklavens borgmästare Vivas beskriver läget som ohållbart – och påpekar också att det här har skett förut.
I maj 2021 uppstod ett liknande tumult då flera tusen migranter plötsligt och samtidigt försökte ta sig till Ceuta och Melilla. Det skedde i ett läge där Spanien och Marocko låg i en infekterad tvist om synen på omstridda Västsahara. Anstormningen sades mer eller mindre öppet vara en påtryckning och Marocko anklagades för att utnyttja sårbara människor i politisk utpressning.
Den gången slutade det med att Spanien och Pedro Sánchez gick Marocko till mötes i frågan om Västsahara. EU-kommissionen slöt nytt miljardavtal med Marocko för fortsatt hjälp att stoppa migranter.
Fakta: Spanska Nordafrika
Spanien kontrollerar sedan flera hundra år mindre kustområden, klippor och karga öar i Nordafrika, där de tätbefolkade exklaverna Ceuta och Melilla är de största. De omges helt av dagens Marocko.
Ceuta ligger på en udde vid Gibraltarsundet, en kort båttur från det spanska fastlandets sydspets. Melilla ligger längre österut och omfattar formellt också de karga Chafarinas-öarna nära gränsen mellan Marocko och Algeriet. De två områdena har drygt 80 000 invånare var.
Områdena har stått under spansk kontroll sedan de tidiga upptäcktsresorna på 1400- och 1500-talen, då katolska kungar tog första steg för att kristna Afrika. Marocko gör anspråk på områdena sedan landet blev självständigt 1956.
I exklaverna finns EU:s enda landgräns på den afrikanska kontinenten. Det gör dem till attraktiva destinationer för migranter som söker sig mot unionen, särskilt sedan den livsfarliga båtsmugglingen över havet har begränsats.