I Socialdemokraternas turnébuss finns det en svart mikro. På den sitter lösenordet till wifi fasttejpat. Det finns en klaustrofobiskt liten toalett och en kaffe- och godisstation. Bussen är utrustad med en kaffemaskin av märket Jura, kostnad: tiotusentals kronor. Men partiet har släpat dit en vanlig kaffekokare med termos som de föredrar att använda. Allt godis är smittosäkrat: med papper runt.
Peppa kampanjarbetare
Journalisterna blir placerade runt ett ovalt bord längst bak i bussen. Magdalena Anderssons presstab springer fram och tillbaka och förklarar att partiledaren senare ska in och sätta sig längst bak vid ena kortändan av bordet för att hålla en presskonferens, så vi behöver vara flexibla och inte sitta i vägen med våra knän när Andersson ska fram.
Hon själv kliver på bussen direkt efter att ha varit och lagt en krans på Anna Lindhs grav på Södermalm i Stockholm. Längst fram i bussen, precis bakom busschauffören slår hon sig ner, endast en mörkblå sneaker skymtas bak till journalisterna.
Första stoppet heter: ”peppa kampanjarbetare”. Andersson hoppar ut och möts av ett fyrtiotal rödklädda på kajen i Hammarby sjöstad. En grupp killar i mellanstadieåldern kommer fram och hälsar på Andersson som skämtsamt utbrister: ”ni skolkar väl inte?” innan hon ställer upp på gruppbild.
Angrepp på den fria journalistiken
Sedan är det dags för den där kampanjarbetarpeppen. Den består i att Andersson står framför gruppen och ropar saker som: ”Ska vi se till att alla som kan arbeta, arbetar?” och ”ska vi se till att höja pensionerna?”, och varje påstående åtföljs av ett ”JA”. När Andersson har slut på fraser uppstår en några sekunders tystnad men sen fortsätter Andersson:
– Bra, toppen. Nu kör vi hela vägen till klockan 20 på söndag.
Då vill någon plötsligt ha en autograf och Andersson sätter sin stab i arbete att leta rätt på en penna, ett uppdrag de misslyckas med. Magdalena Andersson får syn på en tysk journalist från Die Zeit som står och antecknar scener från det svenska valet i sitt block. Med ganska brysk ton frågar Andersson om hon kan ta hennes penna, vilket den förvånade journalisten accepterar och känslan är till en början något slags angrepp på den fria journalistiken. Men Magdalena Andersson räddar hela situationen med att börja konversera, mycket glatt och trevligt på flytande tyska med Die Zeit-reportern och sedan är det dags att hoppa på bussen igen.
M-jippo med Anders Borg
Väl ombord på bussen är kaffet färdigt och presstaben påminner än en gång om att det snart är dags att släppa fram partiledaren till sin presskonferensplacering. Det norska tv-teamet upptäcker att bordets långsidor går att fälla upp och på något sätt, utan att spilla ut kaffe är partiledaren på plats och presskonferensen kan inledas.
Föga förvånande presenteras absolut inga nyheter utan kontentan av presskonferensen är att Andersson vill se väldigt många breda överenskommelser efter valet, i allt från vägutbyggnad och energi till gängkriminalitet.
Den tyska journalisten frågar Andersson huruvida hon anser att Sverigedemokraterna är ett demokratiskt parti. Det tycker Andersson men snurrar snabbt in sig i ett långt resonemang om att det skulle vara hemskt om journalister inte vågade granska riksdagspartier. Journalisterna kring bordet blinkar förvånat och sedan är vi framme vid nästa stopp.
Samtidigt dukar Moderaterna upp till jippo på Norrmalmstorg. Det är partiledaren Ulf Kristersson, finansministern Elisabeth Svantesson och hennes företrädare: tidigare finansministern Anders Borg. Häromveckan syntes också Fredrik Reinfeldt i samband med en moderatkampanj i Sundbyberg, enligt honom själv var syftet med comebacken då att stötta sin son, Gustaf Reinfeldt som är lokalpolitiker där. Borg har redan varit framme i valrörelsen och skrivit en debattartikel i vilken han varnade för hur farligt det kan bli för ekonomin om vänstersidan vinner valet.
Expressen frågade Borg om han själv är sugen på en comeback i partiet om Moderaterna skulle vinna valet.
– Jag gör ju en comeback nu. Jag är här och stöder Ulf och Elisabeth. Det vill jag gärna göra. Jag har ju röstat på Ulf. Jag tycker han är en väldigt bra statsminister, blev svaret.
500 ungdomar i kö
Justitieminister Gunnar Strömmer, som deltagit i de mest osannolika sammanhang, till exempel en kulturdebatt, under de senaste veckorna, lyste med sin frånvaro. Men vi återkommer till honom.
Magdalena Anderssons sista stopp är Kungsholmens gymnasium. Det är den gymnasieskola i Stockholm som har de högsta antagningspoängen till naturvetenskapsprogrammet. Utanför står Muf laddade och redo med stora plakat med fotografiet av Andersson som någon tog i riksdagen när hon röstade nej till Tidöpartiernas straffrabattsproposition. Allt går väldigt snabbt och inom ett par minuter har Andersson letts in i gymnasiets aula och tagit emot en helt otroligt kraftig applåd från eleverna, bättre än på S-kongressen.
Efter ett tal som handlade om varför man ska rösta på S blev det dags för frågestund. Gymnasisterna hade så invecklade frågor om reservationer i olika utskott, tonårsutvisningar och bankskatt att vilken politikreporter som helst skulle bli avundsjuk över kvickheten. När frågestunden var slut ställde på riktigt, hela aulan, cirka 500 personer, sig i kö för att ta en bild med Magdalena Andersson, även ungdomar som av tryck på tröjor att döma, tillhörde andra ungdomsförbund. Alla fick sin bild men till förmån för de ungas konton i sociala medier, blev intervjuerna med journalisterna inställda. GP:s team ilsknade till och fick efter lite grymtande ställa några frågor till Andersson i farten.
Vad är det viktigaste för dig de här sista dagarna före valet?
– Vinna över så många väljare som möjligt.
Det är oklart om gymnasisterna var röstberättigade eller minderåriga.
Strömmer och Guccikepskillen
Några timmar senare har både Anderssons och Kristerssons respektive turnébussar begett sig norrut bort från huvudstaden mot Gävle där SVT beslutat att förlägga den här valrörelsens slutdebatt.
Men kvar i Stockholm, närmare bestämt i den resursstarka närförorten Enskede, finns Gunnar Strömmer och en handfull glada moderater. De har dukat upp utanför den lokala Icabutiken med lättsaltade moderatchips och luktgranar med Ulf Kristerssons huvud på.
Gunnar Strömmer går runt och delar ut chipspåsar med stor framgång. Två killar, av vilka den ena har en Guccikeps i handen går fram och frågar Strömmer varför man ska rösta på Moderaterna. Strömmer förklarar att ansträngning ska löna sig och så kommer han och killarna överens om att det är viktigt att unga ska få jobb. Sedan verkar de plötsligt ha en ”deal” och killarna går därifrån och i varje fall Strömmer uppfattar att de nu lovat rösta på Moderaterna.
Ungefär sådär håller det på.
Finns tillgänglig om folk vill snacka
Icahandlaren kommer personligen ut efter en stund och hälsar hjärtligt på statsrådet. Men sedan ber han honom lågmält att samla ihop sina moderater så de inte är så fruktansvärt många, det ser inte bra ut när hela affären är omringad så ensidigt. Strömmer tog inte illa upp utan tog med sina partikollegor runt hörnet och passade på att bli intervjuad av GP.
Vad tänker du om att du under den senaste tiden varit i så många olika sammanhang att du börjat kallas för Moderaternas allmänpolitiska talesperson?
– Det låter väl lämpligt. Så får man spela på ett bredare register. Men det ligger kanske också i valrörelsens natur. Man får hjälpa till lite överallt. Sedan har vi ju några företrädare med Ulf i spetsen, som kanske får dra ett extra tungt lass. Men det är också väldigt roligt.
Kan du vinna över några osäkra väljare de sista dagarna?
– Det tror jag absolut. Nu ser det ju också ut som att det har blivit ett väldigt jämnt val. Då spelar också de här sista dygnen rätt stor roll. Det handlar mycket om att finnas tillgänglig om folk vill snacka. Så vi är ute mycket nu de här sista dygnen.