Beskedet om 900 kvotflyktingar dröjer
Sverige ska ta emot 900 kvotflyktingar i år – men det är just nu osäkert om det blir så. Migrationsverket saknar besked från Justitiedepartementet, och tiden börjar rinna ut, menar myndigheten.
– Får vi inget svar nästa vecka kommer vi inte kunna ta emot de 900 kvotflyktingarna, säger Velibor Ljepoja, verksamhetsexpert på Migrationsverket.
En kvotflykting är en person som har flytt från sitt land och som FN:s flyktingorgan UNHCR bedömer behöver skydd i ett annat land.
Enligt Tidöavtalet ska 900 kvotflyktingar komma till Sverige varje år. Migrationsverket tar, tillsammans med UNHCR, fram ett förslag på vilka flyktingar som ska få platserna. Därefter ska myndigheten samråda med Justitiedepartementet om förslaget.
Men departementet har fortfarande inte svarat på förslaget som Migrationsverket skickade i december 2025, enligt myndigheten. Något som DN var först med att rapportera om.
– Det har nog aldrig tagit såhär lång tid, säger Velibor Ljepoja, verksamhetsexpert på Migrationsverket.
Behövt ställa in resor
Förra året lämnade regeringen besked i februari. Enligt Ljepoja betyder årets väntan att myndigheten inte har kunnat fortsätta arbetet med att ta hit kvotflyktingarna.
– För oss innebär det att vi inte har mandat att åka ut till länderna där kvotflyktingarna vistas och genomföra våra utredningar. För kvotflyktingarna innebär det att de får vänta, säger han.
I ett skriftligt svar till SVT skriver migrationsminister Johan Forssell (M) att regeringen fortfarande arbetar med frågan.
”För årets uttag pågår beredning fortsatt inom Regeringskansliet, och beslut ska fattas så snart det är möjligt.”
Han skriver också att kvinnor och barn har prioriterats under mandatperioden och att besked om kvotflyktingarna har lämnats vid olika tider på året.
Migrationsverket: Behöver svar nästa vecka
Migrationsverkets förslag handlar framför allt om kongolesiska och sudanesiska flyktingar som befinner sig i Uganda och Rwanda.
Enligt Migrationsverket riskerar myndigheten att inte kunna fullfölja uppdraget att placera 900 kvotflyktingar i Sverige 2026, då tiden för förberedelserna börjar bli knapp.
– Får vi inget svar nästa vecka så kommer vi inte kunna överföra 900. Sedan finns det en liten chans att åtminstone vidarebosätta hälften av dessa om vi skulle få ett svar två eller tre veckor senare, säger Ljepoja.
Mer om Sveriges flyktingkvot
Sveriges fyktingkvot skapades efter andra världskriget. Varje år beslutar regeringen med stöd av riksdagen antalet platser inom den svenska fyktingkvoten.
UNHCR föreslår vilka nationaliteter och uttagningsländer som bör vara prioriterade för Sveriges vidarebosättningsprogram.
Vidarebosättning innebär att flyktingar kan resa säkert från det första asyllandet till ett annat land som har gått med på att ta emot kvotflyktingar. Processen administreras av UNHCR.
De flesta kvotflyktingar vidarebosätts från områden som gränsar till kriser och konflikthärdar.
Det är frivilligt för EU-länderna att åta sig att ta emot kvotflyktingar.
Källa: Migrationsverket
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.