Sofia Sundström är webbredaktör och reporter på Sydsvenskan.
Christopher Nolans filmatisering av Odysséen har dragit in miljarder och boken bakom berättelsen lockar storpublik. Trots att gudarna till stor del lyser med sin frånvaro i filmatiseringen, är den grekiska mytologin hetare än på länge.
De grekiska gudarna erbjuder alternativ till ”vänd andra kinden till” och ”älska din nästa”. I stället: Bryt dina löften! Skapa kaos! Ät upp dina barn!
Den inom kristendomen ältade frågeställningen ”Hur kan Gud vara god när det finns så mycket ondska i världen?” funkar inte här. I boken ”Mythos” skriver Stephen Fry:
”I deras myter finns en insikt om att vilka som än skapat denna förbryllande värld med dess grymhet, under, nycker, skönhet, galenskap och orättvisa själva måste ha varit grymma, förunderliga, nyckfulla, sköna, galna och orättvisa.”
Och även om flera av de mytologiska figurerna hade en grandios självbild (jag tittar bland annat på dig, Narkissos) finns det gott om mellanmjölksgudar och andra varelser för alla oss mediokra där ute som inte orkar utföra stordåd, vara perfekta och göra rätt hela tiden.
Det här är till alla hjältar där ute som nekar kallelsen, lägger sig i soffan och doomscrollar lika länge som Atlas orkar bära upp himlavalvet.
Fantasos – för alla som sätter ribban lågt
Kanske är dina syskon framgångsrika medan du själv snurrar runt mellan olika a-kurser och inhoppsvikariat, bor i andra hand och lånar pengar av mamma för att köpa öl? Tänk då på Fantasos.
Hans pappa är personifikationen av sömnen och själv har han tusen bröder. Den mest kända heter Morfeus och dyker upp i folks drömmar i mänsklig gestalt. Han har bland annat gett namn till karaktärer i ”The Matrix” och ”The Sandman”.
Lika vita duken-kompatibel är dock inte Fantasos. Han har visserligen själv superkraften att förekomma i folks drömmar – men, enligt diktaren Ovidius, bara i gestalten av icke-levande föremål. Exempelvis en sten eller jord.
Tänk dig en drömskildring i en film. En okänd person (Morfeus) dyker upp och säger något som säkert är väldigt viktigt för handlingen. Bredvid honom, i den suddiga förgrunden, ligger en sten: Fantasos.
Ambitionsnivå: lagom.
Hestia – oskuld och hemmasittare
Den grekiska mytologins skapelseberättelser är kaosartade och allt hinner inte återberättas i den här texten.
Kortfattat är i alla fall Hestia, enligt en av skapelseberättelserna, den förstfödda av Olymperna. Tyvärr åker hon på (den relativt vanliga) nitlotten att bli uppäten av sin pappa tillsammans med sina syskon. När pappan, despoten Kronos, sedan spyr upp syskonen gör han det i omvänd ordning vilket resulterar i att Hestia plötsligt räknas som den yngsta. Tråkigt och snopet!
Som härdens, alltså eldstadens, beskyddare är hon idag lite bortglömd, men är perfekt för alla couch queens där ute. En hemmakär person som ofta avbildas i enkla kläder (i dag hade hon kanske burit mjukisbyxor?). Hon håller sig utanför de andra gudarnas draman och maktspel, nekar alla frierier och ger sig hän åt den eviga jungfrudomen. Gästvänlig, måttfull, förnöjsam och mild. Men en mardröm för en castingansvarig på ”Paradise Hotel”.
Priapos – den alkoholframkallade impotensens gud
Klockan är 02.45 och du har lyckats ragga upp en riktig snygging på Grand, hon är långt över din liga. Du är utrustad med ett tredje ben men när ni väl hamnar i sänghalmen lyckas du inte leverera. En klassisk Priapos!
Han är son till festprissen Dionysos och kärlekens gudinna Afrodite och är själv det manliga könets och fallosens gud. Hera, som var svartsjuk på Afrodite, tyckte dock inte om honom när han föddes och gav honom en förbannelse: fulhet och impotens.
Därför vandrar han runt i världen med ett enormt och ständigt stånd – som dock alltid sviker honom när det är dags att leverera (känsliga läsare uppmanas att inte bildgoogla denna guds namn).
Han började snart förknippas med sin pappas gåva till världen, vinet. Eller som Stephen Fry skriver: alkoholen som alltid ”tänder lågan men släcker förmågan”.
Alkoholens skadeverkningar sträcker sig dock betydligt längre än till impotens. Det fick kung Stafylos erfara när han, enligt myten, blev den första mannen att dö av baksmälla efter en bankett till Dionysos ära.
Pandora och Epimetheus – dubbeltrubbel
Allt i livet flyter på perfekt. En snäll sambo, ett tryggt jobb och ett bolån som betalas i tid. Ändå finns det en frestelse där ute som du inte kan släppa, som raserar allt på en sekund. Kanske är det att inleda en affär med din kollega. Eller att läsa din sambos dagbok. Eller så ”råkar” du öppna ett kuvert med texten ”top secret” och nu måste du lämna allt bakom dig för att starta ett nytt liv i en fiskeby i Goa, jagad av tre av varandra oberoende säkerhetstjänster.
Du har i alla fall inte gjort en Pandora!
Det hela börjar med att titanen Prometheus ger mänskligheten elden, helt emot den mäktige Zeus vilja. Prometheus förstår att Zeus ska hämnas, och säger till sin bror Epimetheus att han ABSOLUT INTE får ta emot några gåvor av Zeus. Tyvärr är Epimetheus mer av en ”handla först, tänk sen”-kille, ja, han är faktiskt själva arketypen för efterklokhet.
När Zeus kommer med gåvan Pandora, den första mänskliga kvinnan, säger Epimetheus ja direkt. De lever lyckliga en tid, men Pandora har dock även hon fått en gåva av Zeus. Ett kärl (faktiskt inte en ask, asken kom in som en felöversättning under 1500-talet) som hon ABSOLUT inte får öppna.
Det går såklart åt pipsvängen och till slut åker kärlet upp. Flera onda plågor flyger ut ur det: Umbärandet, svälten, smärtan, laglösheterna, lögnerna, grälen, dispyterna, kriget, bråken, morden och dråpen. Den paradisiska stämning som tidigare rådde på jorden är över. En varelse lyckades dock bli kvar i kärlet: hoppet. (Om det är bra eller dåligt är svårt att säga. Filosofen Friedrich Nietzsches tolkning är att Zeus placerade hoppet i kärlet eftersom det är den värsta förbannelse gudarna kan ge människan).
Hefaistos – för ful för Olympen
Inom looksmaxxing-kulturen finns det en utbredd föreställning om att det viktigaste i livet är att vara snygg – då får man alla andra fördelar på köpet. Fula personer å andra sidan har noll chans att få flickvän och jobb, de är dömda att hamra sig i ansiktet tills deras kindben är nog stabila för en fästmö och ett lönekuvert.
Elden och smideskonstens gud, Hefaistos, kanske kan ge en annan syn på saken: ett alternativ som inte innefattar att lägga hela CSN-bidraget på skönhetsoperationer.
I början såg det dock mörkt ut för den korte och halte ynglingen. Han är den förstfödde sonen till de viktigaste gudarna på Olympen, Zeus och Hera. När han föddes var han dock så ful att Hera kastade ut honom direkt.
Han räddades av havsgudinnor och lyckades senare använda sin list för att både komma in i värmen igen och gifta sig med den vackraste gudinnan, Afrodite. När han hade etablerat sin position igen valde han att inte hämnas, i stället blev han en av de mer omtyckta gudarna på Olympen.
Slutsats: Hamra på stålet, inte på kindbenen.
Inom den grekiska mytologin var det ofta lika farligt att vara väldigt snygg som att vara väldigt ful. Det mest kända exemplet är den vackre Narkissos som fastnar framför sin spegelbild och tynar bort.
Men flera nymfer, satyrer och människor har mött ett fruktansvärt öde, bara för att gudarna såg dem och kände passion eller avundsjuka.
Nu har du flera gudar att tillbe nästa gång du känner dig medioker eller misslyckad! Om du tycker att din egen unika oduglighet är alldeles för flerdimensionell och komplex för just de här fem exemplen kommer nu en god nyhet: Den grekiska mytologin har tusentals gudar och väsen (Bara Fantasos har som sagt tusen bröder). Någon av alla dessa varelser borde kunna spegla just dina personliga tillkortakommanden och brister.