Magdalena Andersson (S) och Ulf Kristersson (M) i TV4:s partiledardebatt
Experten slår fast: Kristersson har fel om statsskulden
Blev en av de hårdaste stridsfrågorna i TV4:s partiledardebatt
・Uppdaterad:
Ulf Kristersson hävdade att statsskulden är lägre i relation till BNP än när Socialdemokraterna lämnade regeringsmakten.
Men Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi, gör en annan bedömning.
– Då har Kristersson fel när han säger att den är lägre, säger Calmfors.
Statsskulden blev en av de hårdaste stridsfrågorna i TV4:s partiledardebatt.
– Vi har alltså lägre statsskuld i relation till BNP idag än den som de lämnade efter sig, sade Kristersson.
Magdalena Andersson svarade direkt:
– Det där är fel, det är faktiskt fel för det är högre statsskuld när Kristersson lämnar än när han tillträdde och problemet är att de har befört en en helt oseriös ekonomisk politik.
”Då har Kristersson fel”
Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi, ger Andersson rätt i huvudfrågan.
– Då har Kristersson fel när han säger att den är lägre. Som jag kan förstå så har han fel, säger Calmfors.
Enligt Calmfors är det relevant att mäta skulden i förhållande till BNP, eftersom det visar hur stor skulden är jämfört med hela Sveriges ekonomi. Men den jämförelsen ger inte stöd för Kristerssons påstående, enligt honom.
Calmfors utgår från den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld – även kallad Maastrichtskulden. Det är måttet som används i EU:s jämförelser och som det svenska skuldankaret bygger på.
Väntas uppgå till 37 procent
Vid utgången av 2022 anges skulden på 34,4 procent av BNP, i regeringens ekonomiska vårproposition. Vid utgången av 2025 hade den stigit till 35,1 procent och Calmfors säger att enligt regeringens senaste bedömning väntas den uppgå till 36,6 procent av BNP vid utgången av 2026.
– Regeringens budget gäller ju inte från det ögonblick de kommer i regeringsställning, utan det gäller ju för nästa kalenderår, nästa budgetår. Man ska väl jämföra utgången av 2022 med vad vi tror att det blir i utgången av 2026, säger Lars Calmfors.
Kristersson kan ha utgått från ett annat skuldmått eller en annan jämförelsetidpunkt. Men enligt Calmfors är det den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld som är mest relevant när man ska bedöma utvecklingen i Sveriges statsfinanser.