Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
DEBATT | VALET 2026
Valet närmar sig och på senare tid har väljarnas agenda allt mer kommit att handla om ekonomi. Enligt Demoskops mätningar av de största politiska samtalsämnena är ekonomi och invandring de frågor som diskuteras allra mest runt svenska folkets köksbord.
Partierna satsar också extra mycket på privatekonomiska vallöften inför valet. De påkostade satsningarna avlöser varandra i snabb takt. Löftena är så många att de är svåra att hålla reda på, men vi räknar till åtminstone ett 50-tal utspel i syfte att stärka svenska folkets privatekonomi.
Utspelen kan förstås tolkas som goda nyheter av väljarna, men frågan är hur stor roll det spelar för valet av parti. I en undersökning vi låtit Infostat göra ställs frågan vilket parti väljarna tycker mest skulle förbättra deras privatekonomi.
Hela 34 procent svarar Moderaterna, och nivån är påfallande hög även i grupper som inte brukar förknippas med partiet – som till exempel arbetare och andra generationens invandrare. Endast 15 procent svarar på samma fråga Socialdemokraterna och 10 procent Sverigedemokraterna. I botten ligger Miljöpartiet, vars politik endast 0,6 procent av väljarna tror skulle göra privatekonomin bättre.
Detta har inte satt särskilt tydliga avtryck i väljaropinionen. Andelen som har tänkt rösta på Moderaterna är hälften så hög som andelen som tror partiets politik är bäst för den egna ekonomin. För Socialdemokraterna är mönstret det omvända – dubbelt så många har tänkt rösta på partiet som de som tror partiet är det privatekonomiskt bästa.
Sett över längre tid har privatekonomin sakta men säkert blivit mindre viktig för valet av parti. Vid valet 2006 uppgav 45 procent av väljarna enligt VALU att den egna ekonomin hade mycket stor betydelse för hur man röstade, 2022 var andelen 36 procent.
Varför lägger partierna då mer energi på privatekonomiska löften, samtidigt som privatekonomin spelar allt mindre roll för valet av parti? Kanske är det så enkelt att när de privatekonomiska löftena lockar väljarna mindre, blir förslagen både fler och allt mer frikostiga.
Att privatekonomi blivit allt mindre viktigt för valet av parti kan låta paradoxalt med tanke på det ökade intresset för privatekonomi hos svenska folket, inte minst hos unga. Men mycket talar för att just detta är en del av förklaringen.
Den svenska kapitalmarknaden är i betydligt högre utsträckning än i andra europeiska länder en angelägenhet för breda grupper, snarare än för några få. Allt fler svenskar äger aktier och fonder, är aktiva placerare och har god kunskap om vilka aktier och fonder de äger, som bland annat Fondbolagens Förenings återkommande undersökningar visat.
Pensions- och ISK-sparande påverkar i sig medborgarnas syn på hur ekonomin fungerar. Den som gjort aktiva val för sitt sparande har på ett mycket påtagligt sätt upplevt hur deras ekonomiska trygghet påverkas av utvecklingen på finansmarknaden, ofta i andra länder. Svenskarna ligger också i Europatoppen när det gäller privat skuldsättning, har ofta rörlig ränta, och följer räntebesked och ränteutveckling.
Med dessa upplevelser följer en ökad insikt om hur komplex samhällsekonomin är och hur lite den egna ekonomin avgörs av politiska satsningar. För stora grupper medborgare är det inte slopade förskoleavgifter eller höjda barnbidrag som ger ekonomisk trygghet, utan det egna sparandet.
Sveriges ekonomi är klart viktigare för partival än privatekonomin, även om också den förra med tiden blivit mindre avgörande. Det spelar stor roll för väljarna hur svensk ekonomi utvecklas. Men det är inte tillväxten i sig som mobiliserar väljare, utan den samhällsutveckling den möjliggör.
Särskilt väljare som röstar på mindre partier röstar ofta värderingsbaserat, och letar efter idéer, ledare och en samhällsvision de tror på. Ett moget och långsiktigt väljarbeteende. Få utspel i årets valrörelse riktar sig till denna grupp.
Den starka svenska ekonomin talar till regeringens fördel inför valet. Detta dels då den bidrar till en allmänt mer optimistisk syn på framtiden, och dels då Tidöpartierna har högre trovärdighet vad gäller svensk ekonomi än oppositionen.
Även om den politiska debatten på senare år ofta handlat om andra frågor – brottslighet, invandring, klimat etc – förblir svensk ekonomi viktig för väljarna. En fråga partierna borde ägna mer uppmärksamhet, och i gengäld ägna sig mindre åt att dela ut privatekonomiska ”godispåsar” till väljare som ofta är ganska ljumt intresserade av dem.
Markus Uvell
Martina Lind
verksamma vid Nordic Public Affairs