Har vårdköerna ökat eller minskat?
Vårdköerna har minskat med 40 procent, enligt Ebba Busch (KD).
Enligt Nooshi Dadgostar (V) har de tvärtom ökat med 30 procent.
Vem har rätt?
SVT Verifierar har tagit del av underlag till båda sidors uträkningar.
Det som är gemensamt för båda uppgifterna är att de har sitt ursprung i data från Sveriges kommuner och regioner, SKR.
– Som man frågar får man svar. Detta innebär att KD har rätt siffror utifrån vad de har utgått från för data och övriga politiska partier har också rätt utifrån vad de har utgått från för data, säger Annika Brodin-Blomberg, sakkunnig inom tillgänglighet i vården på SKR.
Båda räknar antalet som väntat mer än 90 dagar på första besök i specialistvård eller operation/åtgärd, och båda exkluderar nio regioner vars data bedömts vara osäker eftersom de bytt journalsystem.
Det som skiljer sig är jämförelsepunkten – och hur man har hanterat en förändring i vårdgarantin 2021.
KD-siffran
Ebba Buschs siffra är en bearbetning som Socialdepartementet gjort av SKR:s statistik. Man har bland annat rensat för säsongsvariationer så att det ska gå att jämföra oktober 2022, då regeringen tillträdde, med juni 2026.
Det visar en minskning av vårdköerna med 41 procent.
I oktober 2022 präglades vården fortfarande av vårdköer som byggts upp under pandemin.
V-siffran
Vänsterpartiet jämför mars 2019, innan pandemin, med mars 2026. De använder den öppna data som finns i databasen ”Tillgänglighet över tid inom specialiserad vård” på SKR:s sajt för att räkna ut antalet väntande.
Då blir det en ökning med antalet väntande på 33 procent. Samma resultat får man om man jämför månadssnittet första halvåret 2019 med motsvarande 2026 – en ökning med 33 procent.
Anmälde Sveriges Radio
Kristdemokraterna har anmält Sveriges Radio till granskningsnämnden för att programledaren under en utfrågning av Ebba Busch sa att vårdköerna ökat med en tredjedel sedan 2019.
KD menar att SR inte tagit hänsyn till att vårdgarantin förändrades 2021, vilket innebar att fler besök i specialistvården inkluderades i vårdgarantin.
SKR uppger för SVT att de har tagit hänsyn till förändringen och att deras data ska vara jämförbar över tid – även innan 2021.
– Datan från samtliga regioner är kvalitetskontrollerade i flera steg och bör vara tillförlitliga, i synnerhet bakåt i tid, säger Johan Kaarme, direktör för avdelningen för vård och omsorg på SKR.
Regeringens satsning
Regeringen har satsat närmare 25 miljarder kronor på att korta vårdköerna. Regionernas utgifter för hälso- och sjukvård uppgick samtidigt till omkring 430 miljarder kronor bara under 2025.
Se genomgången av statistiken i videon ovan.
VÅRDGARANTIN
Vårdgarantin är en lagstadgad rättighet som innebär att du ska erbjudas vård inom vissa tidsgränser.
0 dagar: Du ska få kontakt med primärvården samma dag.
3 dagar: Du ska få en medicinsk bedömning i primärvården inom tre dagar, om det behövs.
90 dagar: Du ska erbjudas ett första besök i den specialiserade vården inom 90 dagar, efter beslut om remiss.
90 dagar: Du ska få påbörja beslutad behandling, till exempel en operation, inom 90 dagar.
Regeringen har under mandatperioden satsat närmare 25 miljarder kronor på att korta vårdköerna och förbättra tillgängligheten. Det handlar bland annat om pengar till regionerna för att öka vårdens kapacitet, riktade insatser för att korta köerna till vissa vårdåtgärder och operationer samt pengar till en nationell vårdförmedling.
Samtidigt har regionerna gjort egna satsningar på att korta vårdköerna.
Regionerna har huvudansvaret för hälso- och sjukvården och står för den absolut största delen av finansieringen. Bara under 2025 uppgick regionernas utgifter för hälso- och sjukvård till omkring 430 miljarder kronor.
Så arbetar vi på SVT Verifierar
SVT Verifierar kombinerar traditionell journalistik med analys av bilder, digitala fotspår och öppna källor för att verifiera uppgifter som sprids och skildra viktiga nyhetshändelser på djupet. Läs mer om hur vi arbetar på SVT Nyheter.