Det kan vi lära oss av länderna som toppar PISA
Sverige har rasat i läsförståelse i den senaste PISA-mätningen och politikerna tycks överens om att det råder nödläge i svensk skola. 28 av 37 OECD-länder som medverkar i PISA visar försämrade resultat i läsförståelse. Men vad kan vi lära oss av de länder som går mot strömmen?
Rebecca Lundberg
I mitt arbete som reporter på Kulturnyheterna har jag stött på flera forskare som kallar läskrisdebatten för alarmistisk. Det finns undersökningar som visar en motsatt utveckling i samhället, att vi faktiskt läser bättre.
Rapportförfattarna till PISA 2025 använder begreppet hasty readers för att beskriva ett allt vanligare läsarbeteende. Det handlar om dem som svarar snabbt men felaktigt på testfrågorna. Gruppen växer: bland niondeklassarna har de nästan dubblerats sedan 2018 och 2025 uppgår de till 11 procent.
I rapporten skriver man att eleverna har blivit mindre benägna att lägga den tid och ansträngning som krävs för att ge korrekta svar. Minskad läsning för nöjes skull och ett allt mer digitalt läsbeteende, där man skummar sociala medier och snabbt bearbetar information, kan ha försämrat elevernas förmåga att fördjupa sig i komplexa texter och tolka data.
Dagens unga möter mer text än tidigare generationer, och att vi faktiskt läser mer men förstår sämre är kanske en av förklaringarna till de vid en första anblick paradoxala rapporterna från forskningsvärlden.
PISA skriver att det mest bekymmersamma med den här utvecklingen är att de förmågor som vi håller på att förlora är de som är absolut viktigast i den artificiella intelligensens tidsålder.
”Unga människor läser snabbare men mindre korrekt. Ny teknik gör att de inte har samma krav på sig att tänka kritiskt, reflektera, kontrastera och kritisera – de blir allt mer konsumenter av förproducerad kunskap och sådana förändringar i beteendet syns nu i skolresultaten. Tyvärr är många AI-applikationer utformade för att göra våra liv enklare. De ger oss färdiga svar i stället för att få eleverna att anstränga sig mer för att ställa de rätta frågorna”, säger PISA-chefen Andreas Schleicher.
I stor majoritet av de medverkande OECD-länderna har resultaten i läsförståelse försämras, så om det råder en läskris är den global vid det här laget. Några länder går dock emot strömmen och i klippet ovan kan du se vad de har gemensamt.
Resultat i läsförståelse PISA 2025
1. Singapore – 535 poäng
2. B-S-J-Z (Kina) – 527 poäng
3. Kinesiska Taipei (Taiwan) – 508 poäng
4. Japan – 503 poäng
5. Sydkorea – 501 poäng
6. Macao (Kina) – 501 poäng
7. Irland – 500 poäng
8. Estland – 499 poäng
9. Nya Zeeland – 497 poäng
10. Storbritannien – 494 poäng
Det här är en analys
Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §4 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.