– Tjena Gunnar! Är du här igen?
Det är kaféägaren André Almqvist som möter justitieministern och Moderaternas frontman i valrörelsen i Rågsved i södra Stockholm. Strömmer har varit här tidigare under sina år som justitieminister. Första gången han besökte kaféet var när Rågsved utfärdade vistelseförbud.
Det är fyra dagar kvar till valet och Strömmer befinner sig i valrörelsens slutspurt men passar på att göra ett besök på kaféet. Hans schema är späckat.
En man kommer in och hälsar på justitieministern.
– Du är från Socialdemokraterna? frågar kafégästen Mohamed, som har bott i Rågsved i 35 år.
– Det skulle man kunna tro, men jag är moderat, jag är justitieminister, svarar Strömmer.
Några andra vill ta bild. Strömmer tar sig tid.
I området har näringsidkare drabbats av kriminella gäng. För vissa har situationen blivit bättre, men hos andra finns fortfarande ett underläggande hot.
”Det är jag stolt över”
Skjutningarna har minskat, och polisens halvårsstatistik visar att de ligger på de lägsta nivåerna sedan polisen började föra statistiken 2017. Det är också vad Gunnar Strömmer lyfter fram när han får frågan om vad han är mest nöjd med under mandatperioden.
– Det går nästan inte att föreställa sig vilket inferno vi befann oss i om vi backar bandet fyra år. En annan sak är att brottsoffer inte ska behöva driva in skadestånd. Vi har ändrat den regeln och det är jag stolt över. Att staten ska ta på sig att driva in skadestånd från förövarna så att brottsoffret kan släppa taget och gå vidare, säger Gunnar Strömmer.
”Tappade momentum”
Under Strömmers tid som justitieminister har utvecklingen varit explosionsartad. Barn så unga som tolv år har begått grova våldsdåd. Inte sällan har dåden utförts av unga tonåringar, styrda av gängkriminella i utlandet på distans.
Vad är du minst nöjd med under din tid som justitieminister?
– När rekryteringen av barn flyttade till mobiltelefonerna kortslöt det på något sätt alla system. Det blev en exponering mot alla barn. Det betydde också att alla verktyg som hamnade i den fysiska miljön var överspelade. Där var svenska gängkriminella, får man säga, rätt så världsledande när man introducerade det här med ”crime as a service”. Där tappade vi momentum i relation till barnen.
Låg ni steget efter?
– Vi låg steget efter, utan tvekan. Man kan också se att allt fler barn rekryterades in i våldet genom de digitala plattformarna.
”Såg hur de sköt”
Strömmers dagstur fortsätter till Farsta i södra Stockholm.
Prästen Kim Bergman och diakonen Lena Ljungström tar emot utanför Centrumkyrkan. Första gången Strömmer träffade dem var i juni 2023. Han hade hunnit vara justitieminister i mindre än ett år när kulregnet föll över centrala Farsta, inte långt från den plats där de nu står.
Lena Ljungström kom upp från tunnelbanan när skjutningen inträffade.
– Jag stod uppe på perrongen och hörde hur de sköt. Jag såg allting uppifrån, säger hon.
Veckan efter samlade Gunnar Strömmer justitieutskottet i Farsta.
Vid masskjutningen dödades 15-årige Elias som var på väg till ett tivoli. Även den 43-årige fotografen Tesfamichal, som skyndade för att hinna med sitt tåg, dödades. Ingen av dem hade någon koppling till kriminalitet.
Eskalering under Strömmers tid
Dådet var i stället beställt av det kriminella Foxtrotnätverket, vars konflikter skulle få konsekvenser för hela landet. Den som misstänks ha legat bakom masskjutningen i Farsta är den 22-årige Foxtrotmannen Ali Shehab som nyligen dömdes till livstids fängelse i Irak.
– En eftermiddag, strax efter fyra, var många människor i rörelse. Det var så hänsynslöst för omgivningen att vem som helst kunde träffas och skadas. Jag upplevde också att det blev ett efterskalv i politiken, säger Gunnar Strömmer.
Men det skulle eskalera.
Under Gunnar Strömmers tid som justitieminister nådde gängkriminaliteten en helt ny nivå, där anhöriga blev måltavlor. Människor som inte hade något med gängkriminalitet att göra mördades. Kriminella nätverk som Foxtrotnätverket, Rumbanätverket och Dalennätverket dominerade våldet i Sverige. Nu sitter två av gängledarna, Ismail Abdo och Mikael Tenezos, bakom lås och bom.
En utrikespolitisk fråga
Över 200 svenska kriminella har gripits utomlands hittills i år enligt polisen. Nyligen presenterade Moderaterna en ny strategi där de vill att arbetet med att komma åt grovt kriminella utomlands ska bli en utrikespolitisk fråga. Partiet vill även se över hur svenskt bistånd kan användas för att andra länder ska ta emot gängkriminella som utvisas från Sverige.
Strömmer själv har de senaste åren rest till länder där just svenska gängkriminella gömt sig för att försöka förhandla fram avtal. Bland annat i Irak, Marocko, Tunisien och Turkiet. En slags kohandel: det handlar om att ge och ta.
Vad fick de här länderna i utbyte?
– Det är lätt att hitta ett ömsesidigt intresse av att gripa personerna, då de också för med sig risker i de länder där de befinner sig. Men det är lite olika beroende på vilket land vi talar om. I vissa fall, ta till exempel Turkiet, som en del av Natoprocessen ska de hjälpa oss att hitta gängkriminella och vi ska vara mer vaksamma på PKK här i Sverige, säger Gunnar Strömmer.
Men en av landets mest ökände kriminella, Foxtrotnätverkets ledare Rawa Majid, är fortfarande internationellt efterlyst. Han gäckar svensk polis och tros sedan en tid tillbaka befinna sig i Iran. Där misstänks han fortsätta styra sin brottslighet medan svenska myndigheter står maktlösa.
– Vi vill naturligtvis få tag i alla ledande aktörer i en gängkriminell miljö. Alla som följt det där vet att det finns speciella omständigheter som gjort det svårt att komma fram i just det fallet, men det sker ett arbete hela tiden att lyckas med det.
Redo att backa
Gunnar Strömmer har varit justitieminister i fyra år och är kanske en av de ministrar som kritiserats mest av instanser såsom Lagrådet och Advokatsamfundet efter regeringens omläggning av kriminalpolitiken. Kritiker har kommit att kalla det för en nedmontering av rättssamhället. Till och med organisationen han en gång startade, Centrum för rättvisa, har kritiserat Gunnar Strömmer.
Skjutningarna och sprängningarna i samhället fick regeringen att lägga fram ett lagförslag om att sätta 13-åringar i fängelse, en av Strömmers viktigaste och samtidigt mest kritiserade frågor.
Efter att en utredning beslutades till slut att gränsen skulle gå vid 14 år. Lagändringen trädde i kraft den 10 september och gäller 14-åringar som begår brott som mord, grov våldtäkt, människorov och grovt vapenbrott.
– Borde inte den här nya ordningen också ta hand om 14-åringarna och 13-åringarna som begår allvarliga brott? Min bedömning då var, i ett akut läge, för det var där vi befann oss, att under en femårsperiod är det rimligt att Kriminalvården får kliva in och ta ansvar för den begränsade grupp barn som begår riktigt allvarliga brott som mord och mordplaner, säger Gunnar Strömmer.
Flera instanser, till exempel Lagrådet och Advokatsamfundet kritiserade förslaget – varför körde du över remissinstanserna?
– Jag tycker att mycket av kritiken var svepande. Men det finns risker som de pekade på som jag tycker att vi ska följa väldigt noga. En sådan risk är förstås att det skapas en drivkraft som trycker brottsligheten ännu längre ner i åldrarna. Kommer vi förstärka en kriminell identitet hos de här barnen genom att de får avtjäna sina straff i Kriminalvården? Det tycker jag också är en risk som man ska följa noga.
Är du redo att backa i den frågan?
– Ja. Vi har tidsbegränsat lagstiftningen, det är en fråga jag har lyft många gånger. Vi gjorde det som en tillfällig insats för att bryta en väldigt allvarlig utveckling, säger Gunnar Strömmer.
Justitieministern radar upp saker han menar regeringen gjort bra under mandatperioden: minskat antalet skjutningar och infört en rad repressiva åtgärder men också, enligt honom, förebyggande åtgärder.
”Då har vi gjort för lite”
Under tiden som regeringen vidtog hårdare tag mot gängkriminaliteten fick andra områden inte lika stor uppmärksamhet. Gunnar Strömmer pekar på att läget var akut och därför krävdes en mobilisering mot den organiserade brottsligheten. Samtidigt växte en ny grupp unga fram som låg bakom våldsdåd – de uppmärksammade skoldåden.
Det finns åklagare och experter som säger att gängkriminaliteten fått all uppmärksamhet medan barn som radikaliserats på nätet kanske inte fått samma uppmärksamhet, och nu riktas blickarna mot de här barnen efter dådet i Fagersta. Missade ni det här?
– Jag tror man måste vara ärlig och realistisk och säga, att när en så otroligt akut situation som vi hade, med en mördad människa i veckan under en period, då är det är klart att det finns en logik att man mobiliserar väldigt mycket resurser.
Han fortsätter:
– Det är klart när vi talar om digitalisering och en radikalisering i relation till gängen så är det uppenbart att motsvarande utveckling har skett när det gäller annan radikalisering i relation till politisk religiös extremism och terrorism men också i relation till våld.
Borde ni lagt mer fokus även på det här området?
– Varje sådant här dåd är ett för mycket och har sin grund i att man har radikaliserats i sådana miljöer. Och har vi då inte hittat personen har vi gjort för lite. Vårt system är väldigt aktivt i de här miljöerna, jag vet att det är som att leta efter en nål i en höstack, jag pekar inte finger mot någon men vi som samhälle, och det tror jag vi är överens om, måste göra mer för att hitta de här individerna.
Framtida partiledare?
När intervjun börjar närma sig sitt slut är det knappt hundra timmar kvar till valet. Det är dags för Gunnar Strömmer att åka vidare mot Moderaternas valstuga.
De senaste veckorna har han synts mycket. Pressträffarna har avlöst varandra, Strömmer har kampanjat i landet och pratat om Sveriges ekonomi tillsammans med finansminister Elisabeth Svantesson. När det var dags för migrationsdebatt i SVT skickade andra partier fram sina företrädare på området. Moderaterna skickade Gunnar Strömmer.
– Jag fattar att man skickar fram Gunnar Strömmer eftersom han är den enda moderaten som folk tycker om, sa Niels Paarup-Petersen, migrations- och integrationspolitisk talesperson för Centerpartiet, under migrationsdebatten i SVT.
Nyligen dök Strömmer upp i Aktuellt för att också debattera skolfrågor mot Socialdemokraternas Anders Ygeman.
Säg att ni förlorar valet, och ni inte har någon partiledare, skulle du vara beredd att ta över posten?
– Vi gör allt för att vinna majoritet för det blågula laget. Jag skulle väldigt gärna fortsätta som justitieminister i fyra år till om medborgarna vill, säger Gunnar Strömmer.
Men du stänger inte dörren till partiledarposten?
– Jag förhåller mig inte till frågan. Jag förhåller mig nu till en enda fråga: att göra vad vi kan för att få fyra år till och det finns mycket att göra och jag känner att jag kanske ändå är halvvägs i den här rollen.