Det norska kungahuset meddelar på fredagen att prinsessan Astrid har avlidit.
Beskedet kommer bara två dagar efter kung Harald V:s begravning i Oslo domkyrka. Astrid satt då i rullstol inne i kyrkan när lillebroderns kista bars in. VG rapporterade från ceremonin att hon hade kommit för att ta ett sista farväl av kungen.
– Faster Astrid var ett viktigt stöd för kung Harald och oss andra i familjen. Vi lärde oss mycket av henne och hon var inte rädd för att säga ifrån, säger kung Haakon VIII, i ett uttalande.
Den 94-åriga prinsessan hade haft flera hälsoproblem under året. I mars bekräftade hovet för NTB att hon hade haft lunginflammation och var på bättringsvägen.
I maj lades Astrid in på Rikshospitalet på grund av hjärtsvikt. Enligt ett pressmeddelande från kungahuset fick hon då en tillfällig pacemaker och skulle stanna kvar på sjukhuset en tid, skrev VG.
Någon dödsorsak har inte offentliggjorts i samband med beskedet.
Astrid Maud Ingeborg föddes den 12 februari 1932 och var dotter till kung Olav V och kronprinsessan Märtha. Hon var yngre syster till prinsessan Ragnhild och fem år äldre än Harald. Under den tyska ockupationen flydde hon tillsammans med sin mamma och sina syskon först till Sverige och därefter till USA.
Kung Haakon och kronprins Olav reste till London där de arbetade tillsammans med den norska regeringen i exil.
Familjen återvände till Norge 1945, enligt kungahusets biografi.
När kronprinsessan Märtha dog 1954 fick Astrid, bara 22 år gammal, kliva fram och ta ett större ansvar i kungafamiljen. Hon blev Norges första dam och representerade kungahuset först tillsammans med Haakon VII och senare med sin pappa, Olav V. Den rollen hade hon fram till 1968, när Harald gifte sig med Sonja Haraldsen.
1961 gifte sig Astrid med affärsmannen Johan Martin Ferner. Han hade bland annat tagit OS-silver i segling 1952. Paret fick fem barn och var gifta fram till Ferners död 2015, enligt norska kungahuset.
Astrid fortsatte under decennier att representera kungahuset. När hon fyllde 70 år 2002 fick hon en statlig hederspension som erkännande för sin mångåriga insats för Norge.
Så sent som den 9 september deltog hon alltså vid sin brors begravning. Det blev hennes allra sista offentliga framträdande.