För oss som på bästa sändningstid såg al-Qaida flyga in passagerarplan i World Trade Center och Pentagon den 11 september 2001 är det nog både skrämmande hur fort tiden går och hur världen har förändrats sedan terrorattacken mot USA.
Att det finns behov av att diskutera och förstå hur al-Qaidas terrordåd fortfarande påverkar oss i dag är därmed en viktig fråga.
Utan att förminska terrordådens urskiljningslösa våld och det psykologiska trauma som dåden innebar frågar sig Svenska Dagbladets ledarskribent Mattias Svensson i ”Världen efter 11 september” om det inte framför allt är responsen på terrordåden som har påverkat världen.
USA:s svar i form av kriget mot terrorismen (War on terror) kom snabbt att förändra den politiska spelplanen. Genom retoriken ”antingen är ni med oss eller emot oss” åsidosatte det politiska ledarskiktet i USA grundläggande juridiska principer, vilket snabbt ledde till att mänskliga rättigheter samt internationell rätt kom att förlora sin betydelse.
För Svensson är denna förskjutning och förändring avgörande eftersom terrordåden startade en process där USA:s presidenter – från George Bush fram till Donald Trump – tillskansade sig mer makt samtidigt som kontrollmekanismerna i rättsstaten – så kallade checks-and-balances – sattes ur spel eller förhindrades från att utföra sitt arbete.
Att systemet var inhumant och stred mot den internationella rätten är något som Svensson klarlägger med all tydlighet.
Denna förändring kom att påverka både utrikes- och inrikespolitiken i USA; något som fortfarande påverkar världen samt det amerikanska samhället.
Speciellt oroande var det att USA vände sig till auktoritära stater i bland annat det forna Sovjetunionen för att hitta lösningar på hur terrorism skulle bekämpas.
Snarare än att söka upp och ställa de ansvariga för terrordåden den 11 september inför rätta, kom war on terror-policyn att inrikta sig på all form av terror och ondska.
I linje med detta synsätt kom USA att tillämpa extraordinära metoder för att förhöra misstänkta – något som oftast innebar grym tortyr eller strategiska attacker – ofta med drönare – mot misstänkta terrorister.
Att misstänkta inte längre sågs som människor och att flera oskyldiga kom att arresteras som en följd av kriget mot terrorismen hade föga betydelse eftersom kampen mot ondskan var överordnad. Kriget mot terrorismen kom också att involvera flera länder runt om i världen.
Svensson pekar exempelvis ut hur flera europeiska länder, däribland Sverige, deltog genom att samarbeta och utvisa misstänkta personer, eller genom att etablera så kallade black sites där fångar kunde förhöras och torteras utan att ställas inför rätta.
Att systemet var inhumant och stred mot den internationella rätten är något som Svensson klarlägger med all tydlighet. De inledande kapitlen i hans bok är både välskrivna och djupt skrämmande.
Ett av de främsta svaren på terrorattacken den 11 september var den misslyckade invasionen av Irak 2003.
Som Svensson redogör för kom så gott som alla som torterades under kriget mot terrorismen att lämna en mängd oroväckande information som pekade på kopplingar mellan al-Qaida och Saddam Husseins Irak eller på framtida terrordåd med hjälp av kemiska stridsmedel – något som Saddam hade använt mot sin egen befolkning.
Den 11 september eller kriget mot terrorismen är givetvis inte en isolerad faktor.
Att underrättelserna oftast var opålitliga eller undermåliga beaktades dock inte när USA bestämde sig för att invadera Irak.
Misslyckandet blev snabbt tydligt.
Inga massförstörelsevapen eller kopplingar till al-Qaida påträffades och att ersätta Saddam Hussein var svårare än vad USA hade föreställt sig. Snarare än att stabilisera regionen och göra världen säkrare kom invasionen att utlösa en ny maktkamp som snabbt fick sekteristiska förtecken som kom att utnyttjas av terrorgrupper som al-Qaida och sedermera den Islamiska staten.
Utan att gå in på alla de trådar som nystas upp och som knyts till händelserna kring och efter den 11 september är Svenssons bok läsvärd och tankeväckande. Men ibland hade det varit på plats att lyfta fram andra skäl och motiv till varför världen har utvecklats som den har gjort.
Den 11 september eller kriget mot terrorismen är givetvis inte en isolerad faktor.
Inhemska ledare, inte minst i den muslimska majoritetsvälden, som snabbt blev tillskyndare till den nya amerikanska strategin har exempelvis ett eget ansvar. Att något sker samtidigt som en händelse eller under samma tid är nödvändigtvis inte det som förklarar varför något händer.
På denna punkt blir det tydligt att Svensson är ledarskribent.
På denna punkt hade det varit bra med en något mer kritisk analys i Svenssons bok. På samma sätt finner jag den återkommande diskussionen om liberalismens värde något tjatig och ibland otydlig. På denna punkt blir det tydligt att Svensson är ledarskribent.
Men min kritik är marginell och ”Världen efter 11 september” är en välskriven bok som bör läsas av både allmänhet och beslutsfattare.
Att se tillbaka och försöka förstå och utvärdera historien och dess effekt på samhället är värdefullt, inte minst i en alltmer orolig omvärld där det ofta är lätt att se snabba beslut som tecken på beslutsamhet snarare än som brister på analys, eftertänksamhet och konsekvenser.
Fotnot: Göran Larsson är professor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet samt gästprofessor vid akademin för polisiärt arbete vid Högskolan i Borås.