Pappans bror i rätten: Ringde och ringde – men ingen svarade
Befann sig ett par hundra meter bort i havererad båt
・Uppdaterad:
Rättegången efter Tjörnolyckan är inne på sin andra och sista dag.
Den överlevande pappans bror befann sig i en annan fritidsbåt, ett par hundra meter bort, när olyckan inträffade.
– Jag tittade bak och då såg jag den här stora båten som gick obehagligt nära.
Under fredagen fortsatte rättegången om den dödliga båtolyckan som inträffade utanför Tjörn i somras. En fritidsbåt kolliderade med lastfartyget Misje Verde den 28 juli.
På fritidsbåten befann sig en familj bestående av en pappa, mamma, son och dotter. Pappan och sonen överlevde olyckan, mamman och dottern dog.
I rätten står nu fartygets befälhavare och lots åtalade för vållande till annans död.
Pappan, befälhavaren och lotsen har förhörts. Nu är det dags för pappans bror att vittna. Han och hans familj var med på båtsemestern och befann sig ett par hundra meter bort i en egen båt när olyckan inträffade.
Brodern: ”Gick obehagligt nära”
Broderns båt hade under dagen för olyckan fått motorproblem och därför beslutade sig bröderna för att hålla ihop, att ligga nära varandra ifall något skulle hända. Efter ett tag gasade brodern dock iväg, då han märkte att båten gick bättre då.
– Jag tittade bak och då såg jag den här stora båten som gick obehagligt nära. Och så blev jag först lite orolig, det var otäckt nära, men sen så tänkte jag att min son tycker jag väldigt mycket om stora maskiner och sånt, så jag tänkte att det kan vara roligt för honom att se. Så här nära kommer han förmodligen aldrig komma en så här stor båt igen, säger brodern i rätten.
I rätten diskuterades avståndet mellan broderns fritidsbåt och fartyget. Kustbevakningens beräkningar har kommit fram till ett avstånd på 60-70 meter. Åklagaren frågar om det kan stämma.
– Det kan säkert göra. Jag tyckte det kändes otäckt nära, men hade jag varit tvungen att gissa så hade jag sagt mindre.
Behövde hjälp – ingen som svarade
Lite längre fram fick broderns båt problem igen och det började bolma rök som spred sig in i båten. Han stannade, öppnade kapellet och lyckades släcka branden med en pulversläckare. Sedan bad han sin sambo att ringa brodern och hans fru.
– Jag behövde ju hjälp, och jag trodde att de skulle ha kommit ikapp. Men de hade ju inte det. Så då höll hon på att ringa och ringa. Och det var ingen som svarade.
Han berättar att han först blev irriterad, eftersom de kommit överens om att brodern skulle bogsera honom ifall han skulle få haveri.
– Så då ringde jag Sjöräddningssällskapet. Då sa de: Vi har redan en pågående utryckning. Så han kopplade ihop mig med JRCC och då fick jag förklara för dem. Jag minns inte om det var då eller innan som jag förstod att den här båten som hade passerat oss hade någonting med det att göra.
– Jag kunde inte föreställa mig att det var det som hade hänt förrän jag inte fick tag på dem på telefon. Det tog nog en halvtimme innan vi larmade, tror jag.