Replik
I Collstes resonemang finns förståelse för gärningsmannens rehabilitering och den utländske medborgare som riskerar att lämna Sverige. Men kvinnan som våldtagits, barnet som förnedringsrånats, familjen som förlorat en son i en gängskjutning eller flickan som lever under hedersförtryck? Dem ägnar han inte en stavelse. Ändå har också de ett människovärde som staten är skyldig att försvara.
Collste varnar för att brottsoffrens upprättelse riskerar att låta ”hämndmotivet” ta över. Men upprättelse är inte detsamma som hämnd. I en rättsstat handlar det om proportionalitet: straffet ska stå i proportion till brottets allvar. Den som begår flera grova brott ska också bära konsekvenserna för dem. Alltför länge vägde den principen för lätt. Brottslingar fick straffrabatt för ytterligare brott. Brottsoffren fick ingen motsvarande rabatt på konsekvenserna.
Återupprättat balanas
Det är den balansen Sverigedemokraterna har varit med och återupprättat. Straffen har skärpts, mängdrabatten ska avskaffas och polisen har fått nya verktyg mot gängen. Vinner vi valet vill vi också kunna återkalla medborgarskapet för grovt gängkriminella med dubbla medborgarskap. Laglydiga människors rätt till trygghet måste väga tungt.
Samma blinda fläck finns i migrationsfrågan. Collste beskriver kraven på den som vill komma till eller stanna i Sverige, men inte vad en misslyckad migrationspolitik kostar dem som redan lever här.
Segregation, hedersförtryck, bostadsbrist, kriminalitet och en pressad välfärd försvinner inte ur den moraliska kalkylen för att de är obekväma att tala om. Medmänsklighet innebär inte att staten aldrig får ställa krav. Sverige måste kunna kontrollera sina gränser, kräva integration och upprätthålla sina lagar.
Collste beskriver kraven på den som vill komma till eller stanna i Sverige, men inte vad en misslyckad migrationspolitik kostar dem som redan lever här
Collste oroar sig slutligen för att tilliten urholkas. Han är några decennier för sen. Tilliten började inte erodera när straffen skärptes och invandringen minskade. Den eroderade när vänsterpolitiker lät segregation och parallellsamhällen växa och grovt kriminella löpa amok.
En moralisk analys blir ofullständig om den räknar kostnaden av att staten ingriper, men blundar för kostnaden av att staten låter bli. Ett samhälle ska bedömas efter hur det behandlar utsatta människor. Men då måste alla utsatta räknas. Även brottsoffren.
Rasmus Ragnarsson ordförande SD Göteborg
Jörgen Fogelklou (SD) kommunalråd