Inför årets val har Liberalerna länge sett dödsdömt ut. Partiet har legat långt under fyraprocentsspärren till riksdagen och har i mätningarna ofta legat under och runt två procent.
Men i valspurten har L plötsligt rusat till en nivå med ett betryggande avstånd över spärren.
Partiets kampanj, där man vädjat om taktikröster från Tidöväljare, har sett ut att löna sig.
Kan ligga under spärren
Internt finns dock oron kvar för att det inte ska räcka.
Liberalerna har jämfört hur det såg ut i mätningarna i tre olika opinionsinstitut 2022, med det faktiska resultatet på valdagen.
Och mätningarna visar att L:s stöd överskattades.
– I valet 2022 tappade vi i någon mätning i alla fall en och en halv procentenhet de sista två dagarna jämfört med opinionsmätningarna, säger Johan Britz, arbetsmarknadsminister och mångårig strateg i partiet.
Exakt vilken nivå L bedömer att partiet ligger på just nu, kan Johan Britz inte säga säkert.
En jämförelse med dagens mätning från Ekot/Indikator opinion, där L får 5,4 procent, skulle innebära ett resultat runt 3,9 procent, om partiet överskattas med 1,5 procentenheter.
I Omnipoll, där tolv mätningar från augusti och september i år vägts samman, landar L på just 3,9 procent.
– Valresultatet riskerar att ligga under spärren snarare än över spärren, säger Britz.
Liberalernas läge två dagar före valet 2022
I valet 2022 landade Liberalerna på ett valresultat på 4,61 procent.
Två dagar före valdagen uppskattades L i tre olika institut få följande siffror, enligt partiets granskning som Expressen tagit del av.
Skop: 6 procent
Novus: 5,2 procent
Sifo: 6 procent.
Irriterat i SD, M och KD
Under de senaste dagarna har det varit tydligt att kampanjen för taktikröster har väckt en viss irritation i övriga Tidöpartier, som samtidigt tappat till L.
En rad företrädare för SD, KD och M har varit ute och signalerat till sina väljare att det får vara stopp för taktiserandet nu.
Gör ni inte det här bara för att väljarna ska fortsätta att taktikrösta på er?
– Vi gör den här analysen för att vi ser historiska mönster som pekar i den här riktningen. Vi vet att allmänborgerliga väljare är lättrörliga och på slutet så får inte minst de större partierna extra mycket uppmärksamhet i samband med partiledardebatter och statsministerdueller, säger Britz.