Mikael Damberg hade över huvud taget en mer konstruktiv syn på ekonomin än vad partiledaren Magdalena Andersson gett uttryck för i tidigare debatter. Apropå läget i svensk ekonomi svarade Damberg: ”I grunden är den stark.”
Bara en sån sak.
Oenigheten blev desto tydligare när de skulle förklara hur ekonomin ska förvaltas framåt. Tydligast blev det i synen på skatterna.
M vill sänka dem för att stimulera ekonomin och skapa fler jobb. Svantessons vision är att ”Sverige inom tio år ska ha det högsta välståndet i EU”. Damberg hävdade att regeringen sänkt skatterna ”för rika”. Han vill se ökade skatter på kapital, men uttryckte en förhoppning om kunna stoppa V:s och MP:s idé om en miljardärsskatt.
”Sverige är på väg in i en högkonjunktur efter inflationschock och pandemi. ”
I valrörelsens slutspurt, som ofta tar fram politikers sämsta sidor, är det viktigt att påminna om att ekonomin är i avsevärt bättre skick nu än för fyra år sedan. Sverige är på väg in i en högkonjunktur efter inflationschock och pandemi. Skattesänkningarna på arbete och mat har stärkt hushållens köpkraft och i år väntas BNP öka med 2,4 procent, enligt Konjunkturinstitutet.
Samma optimism präglar ännu inte arbetsmarknaden. Arbetslösheten är 8,7 procent, enligt SCB. Men i sammanhanget bör man komma ihåg att tillväxten just börjat peka uppåt och att det dröjer innan förbättringen märks på arbetsmarknaden. Dessutom: Sysselsättningsgraden, som visar andelen sysselsatta i relation till befolkningen, är på många sätt ett bättre mått än arbetslösheten. Och där ligger Sverige i EU:s toppskikt.
Det går äntligen bättre för svensk ekonomi. Regeringens stimulansåtgärder har haft avsedd effekt. Men som hushåll och företag ska man inte räkna med fortsatta stöd. Finanspolitiken blir sannolikt mindre expansiv framöver. Kanske än viktigare är vad som sker utanför landets gränser. Kriget i Iran driver upp inflationen. ECB höjde styrräntan i torsdags, Riksbanken väntas göra det senare i år.
Att Sveriges ekonomi i grunden är stark är betryggande i en orolig omvärld.