Masugn blir väggkonst i Svartöstan ”Luleås vackraste byggnad”
Det senaste tillskottet inom offentlig konst i Luleå är kanske väggen i Svartöstaden. Där har SSAB:s masugn förevigats för eftervärlden.
– Det är ju Luleås Eiffeltorn, säger konstnären Fanny Felicia Svanberg.
Konstnären Fanny Felicia Svanberg har växt upp i Svartöstan som granne med masugnen. Hon har illustrerat barnböcker om järnverk, gruvor och isbrytare.
– Jag har alltid gillat masugnen väldigt mycket, säger hon.
Verket blev färdigt i slutet av augusti och det är Svartöstadens hembygsförening som drivit projektet. Det har kostat totalt 100 000 kronor varav Luleå Kommun har betalat 30 000 kronor. Region Norrbotten har också betalat, samt flera företag.
”Bevara masugnens kulturarv”
Föreningen vill utveckla och sprida information om stadsdelen och locka andra luleåbor och turister till besök.
– Vi vill bevara masugnens kulturarv i vår kåkstad Svartöstaden, som är klassad som riksintresse för sin kulturmiljö, en av de bäst bevarade kåkstäderna i Europa, säger Lena Fors, Svartöstadens hembygdsförening.
Konstverket har överlämnats som gåva att tillhöra Luleå kommuns offentliga konst.
Offentlig konst – hur mycket pengar ska kommunerna satsa?
Strid om konsten på gatorna i Luleå: S vill öka – SD vill skära ner
Luleå kommun har hittills lagt tre miljoner kronor på offentlig konst i år. Kommunalrådet Carina Sammeli (S) vill att summan ska öka – medan SD kraftigt vill sänka kostnaderna och slopa enprocentsprincipen på konst.
– Det driver ofta till att man köper in konst för orimliga summor pengar, säger Joas Funck, ordförande SD Luleå.
Så satsar kommunerna på konst och kultur
Luleå
Luleå kommun satsar en procent av nybyggnadskostnaden på konstnärlig gestaltning. I år är den summan på tre miljoner kronor. På kommunens hemsida finns en karta för dem som vill åka runt och titta på konst.
Arvidsjaur
Kulturen har inte någon speciell summa i budget till offentlig utsmyckning. När Arvidsjaur invigde nya sport- och simhallen fanns det 300 000 kronor i projektet till utsmyckning av den nya bygganden.
Överkalix
År 2026: Offentlig utsmyckning (blommor, julbelysning, etc.): 112 000 kronor. Inköp av kulturarrangemang samt kulturbidrag: 260 000 kronor. Därutöver finns litteraturpris om 30 000 kronor.
Kalix
1,3 miljoner för offentlig utsmyckning 2026 och hittills i år har investeringar på 462 tusen kronor genomförts. Budgeten är större än vanligt, bland annat på grund av nybyggnationer.
Boden
Följer 1-%-regeln. I nuläget tas nya riktlinjer fram för hur regeln ska tillämpas i kommunen, samt hur den ska finansieras. Ambitionen är att nya riktlinjer ska träda i kraft från nästa år. I år har dock ingen offentlig konst eller utsmyckning köpts in.
Övertorneå
Har ingen specifik budget för konst/kultur utan den finns utspridd på väldigt många olika förvaltningar, verksamhet och konto. ”Det är därför i princip omöjligt att svara på frågan.”
Piteå
Har en fast investeringsram för Konstparken om 81 000 kronor per år. Konsthallen har en budget på 100 000 kr per år för inköp av offentlig konst. 1 %-regeln tillämpas vid ny- och ombyggnationer.
Två projekt på gång som omfattar 200 000 kronor respektive en miljon kronor. Bidrar till enheten Ung med 30 000 kronor per år.
Kiruna
För området som omfattas av Gruvstadsparksavtal 2 avsattes 21 miljoner motsvarande en procent av kontraktssumman. Tillämpar 1 %-regeln.
På grund av pågående stadsomvandling blir kostnaderna relativt höga, men finns ingen ordinarie budget för detta. Köper också ett konstverk av årets Kirunastipendiat för 40 tusen kronor per år. Hittills i år har Kiruna använt 308 tusen kronor.
Jokkmokk
Ingen budget avsatt för inköp av offentlig konst. Inga inköp under 2026. Under 2017-2025 har vi satsat 30 000 kr per år till ett internationellt/nationellt konstnärsresidens, samt under 2023-2026 ordnat utställningar med residenskonstnärernas verk.
Haparanda
300 tusen kronor per år avsett för konst och offentlig utsmyckning. Hittills under 2026 har kommunen investerat 380 tusen kronor i ett konstverk till simhallen.
Älvsbyn
Under 2026 har ingen budget avsatts för offentlig konst.
Arjeplog, Pajala och Gällivare har inte svarat.
Källa: Kommunerna
Skäms ni inte 😢😢😢😢😢😢På akut mottagning i Sunderbyn människor väntar hela natten • Första gången håller med SD
Johan Strömbäck • Mål att omkring en procent av kostnaden vid ny- och ombyggnationer ska avsättas till konstnärlig gestaltning eller. Men varför ska just konsten få en på förhand garanterad andel av investeringarna – oavsett kommunens ekonomi, verksamhetens behov eller vilken samhällsnytta satsningen faktiskt ger?
Konst kan bidra till attraktiva och trivsamma miljöer framförallt när barnen själva utformar konst. men varje skattekrona måste kunna motiveras. Enprocentsmålet riskerar att göra kostnaden till ett självändamål: ju dyrare byggprojekt, desto mer pengar till konst – utan krav på motsvarande nytta.
Tänk om kommunen i stället avsatte en procent till barn- och ungdomsidrotten. Det skulle kunna ge fler barn möjlighet att delta, lägre avgifter, bättre anläggningar och fler trygga vuxna i föreningslivet. Effekterna skulle märkas genom bättre folkhälsa, ökad gemenskap, meningsfull fritid och minskat utanförskap.
Även stödet till elitidrotten kan ge betydande värden genom förebilder, evenemang, arbetstillfällen och marknadsföring av kommunen. Dessutom skapar elitverksamheten ofta inspiration och utvecklingsmöjligheter för barn och ungdomar.
Frågan är därför inte om kommunen ska ha konst. Frågan är varför konsten ska garanteras en bestämd procent när vård, skola, omsorg och föreningsliv ständigt måste motivera varje utgift.
Avskaffa enprocentsmålet och pröva varje konstinvestering utifrån behov, kvalitet och samhällsnytta. Kommuninvånarnas pengar ska fördelas efter vilka insatser som gör störst skillnad – inte efter en gammal och godtycklig procentsats.
Vivan • Konst och kultur är ren och skär friskvård och socialt hälsofrämjande i mellanmänsklig kontext. De partier som vill dra ner på finansiering av kultur undergräver och tänker kontraproduktivt. Det medborgarna får till sig är mer än bara en produkt som kostar pengar. Kultur skänker samtal, utveckling, tankar och känslor genom att utmana oss genom våra sinnen. Konsten och all annan kultur handlar om olika språk genom rörelse, färg, form, ljud. Språk som säger mer än bara talade ord. Flera olika uttrycksmedel berikar livet. Tänk bara om vi inte kunde uppleva EPA-kulturen, eller sportkulturen tillsammans med andra? Eller rockkonserten på festivalen, filmen med en vän i soffan. Eller för den delen få förfasas över en rostig gigantisk boll i en rondell. Utsmyckningen i den rondellen har skänkt Luleåborna så mycket olika känslor som vi fått samtala om. De samtalen har gjort oss modigare och starkare genom att samtalet fört oss närmare varandra och ökat förståelsen för att det går att tänka olika. Så satsa medel på kulturen! Mer än vi redan gör idag. För ett bättre, berikat och mer förstående Luleå och Norrbotten. Absolut nu - om och när vi ska och behöver mer och fler som flyttar hit för att leva ett rikt liv.
Ulf Jysky • Jag tycker utsmyckningen väl fyller sin funktion. Ger en trevlig
och intressant upplevelse som gynnar alla! Mycket bra initiativ från kommunen!
Milla • Konst kan kosta så lagom mycket. Men gärna utbytbart så fler kan synas.
Beck • Konst ska kosta mer än kommunen bidrag till privata underhåll som festival Splash.
Hennie • Satsa enbart på oetablerade icke-erkända konstnärer istället och låt barn och ungdomar måla och skapa.. Det blir både billigare och i många fall "snyggare", samtidigt som fler personer får vara med och bidra till det offentliga rummet och det öppna demokratiska uttrycket.
Göran • 0 kr. Bättre att pengar går till böcker för elever eller skolbibliotek med biblioteks personal. Politik är att välja. Åka med flyg utomlands på semester eller cykel semester i närområdet.
Finansiering
- LKAB
- SSAB
- Luleå Kommun
- Region Norrbotten
- Lule grafiska
- Luleå energi
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.