När sommaren står i tidig blom meddelar Sverigedemokraterna att de vill gå ett steg längre än burka och niqab.
De vill se ett totalt slöjförbud i Sverige.
Sverigedemokraternas jämställdhets- och hederspolitiska talesperson Sara Gille, säger till Sveriges radio att om man har de här klädesplaggen så kan man flytta till ett annat land.
Kristdemokraterna vill inte gå lika långt, men Ebba Busch förklarar under Ekots slutdebatt i september att ett förbud mot heltäckande niqab och burka är en värderingsstrid vi måste ta.
Debatten om huruvida blågula demokratiska principer, religionsfrihet och lagstadgad jämställdhet kan iklädas en hijab, har debatterats många gånger förut.
2017 hävdade Liberalernas Jan Björklund att denna kulturellt och religiöst laddade tygbit var en symbol för kvinnoförtryck. Samma år valde den socialdemokratiska handelsministern Ann Linde att bära slöja när hon träffade Irans president.
Nu, mitt i valrörelsen 2026, har frågan dykt upp på nytt. Ska kvinnor få klä sig som de vill, eller är slöja ett förklätt förtryck iklätt ett religiöst uttryck?
Valentina, som inte vill ha med sitt efternamn, känner inte igen sig i det resonemanget. För henne fanns inga påtryckningar från något håll. Inte ens en religiös kontext att falla tillbaka på, när hon för 21 år sedan valde att sätta på sig slöjan.
– Jag började tro på Gud och satte mig in i olika religioner. Islam fångade mitt hjärta för där fick jag svar. Vem Gud är, varför han skapade oss och vad som kommer att hända efteråt.
Aldrig ensam
En åskådning som hon menar, gett henne både mening och trygghet.
– Jag känner att jag alltid har någon i ryggen. Det är Gud, säger hon och kisar mot solen.
Valentina är född och uppvuxen i Umeå, skaffade familj i Stockholm och bosatte sig så småningom i Hjulsta.
Men med åren förändrades området.
– Vi hade ett jättefint liv där, men under våldsvågen efter 2020 kom gängen allt närmare. När min son skulle börja sexan kände jag att det fick vara nog.
Det tillsammans med en tuff bostadsmarknad i Stockholm gjorde att hon tog sina fyra barn och styrde bort från huvudstaden mot sörmländska Nyköping.
Vi träffas på en lekplats utanför ett lummigt område med flerfamiljshus i bleka pasteller. Valentina har med kaffe i termos och dukar upp.
– Det är jättemysigt här. Väldigt bra för barnen, det ser ni ju själva. Men tyvärr har inte jag mycket kvar av min muslimska community.
Fritt val för vissa
Hon rättar till sin bruna hijab, en slöja som bara täcker håret, och konstaterar att hon samtidigt inte har så mycket tid att umgås med andra. Hon har fyra barn, ett krävande jobb, pluggar en master på universitetet, hoppar in som lärare på Komvux och driver en egen kanal på Tiktok.
– Målet på sikt är att doktorera, jag är väldigt intresserad av hur man ska kunna arbeta inkluderande i förskolan.
Hon talar intensivt om vikten av att barnen själva ska få välja om och hur de ska utöva en tro. Hennes tre döttrar identifierar sig som muslimer men bär inte hijab.
– De lever ett vanligt ungdomsliv, men min son som är 16 år har valt att börja praktisera islam. Barnen ska inte leva sitt liv för min skull, det viktiga är att de får bestämma själva, precis som jag fick, säger hon.
Men alla har kanske inte beslutet i sin egen hand.
Organisationen GAPF – Glöm aldrig Pela och Fadime, menar att hijab fungerar både som symbol och medel för att upprätthålla en patriarkal ordning. Och att alldeles oavsett orsak, kan valet komma att sammankopplas med kvinnoförtryck.
– Hijab och burka står inte för frihet, utan för sexualisering och könsdiskriminering av kvinnor. Varför ska flickor täcka håret och bära ansvar för att män inte ska bli upphetsade? Det är inte jämställdhet, menar Sara Mohammad, ordförande i GAPF.
Organisationen vill se ett förbud mot hijab på barn i skolan och användande av hijab, burka och niqab för anställda på kommuner, regioner och statliga myndigheter.
Frågan om niqab och burka berör sannolikt inte många individer i Sverige. Det finns ingen statistik på hur många som bär heltäckande klädedräkt, men Valentina tror att ett förbud skulle kunna försvåra tillvaron ytterligare för dem det handlar om.
– Lever man i en hederskontext kommer man inte att ta av sig niqaben, utan ett förbud förhindrar kvinnorna från att ens gå ut från hemmet, säger Valentina.
Sara Mohammad talar om risken för långt fler individer kommer att drabbas om samhället fogar sig efter vad hon menar, är religiösa dogmer och systematisk diskriminering.
– Jag skulle inte vilja se en enda burkabärande kvinna oavsett om hon underkastar sig Guds eller mäns vilja. Det är inte en symbol för frihet.
Vilken väg ska då Sverige ta?
Det beror på vilket parti man frågar.
Sverigedemokraterna har gått längst och vill se ett förbud. På andra sidan vill exempelvis Miljöpartiet i stället bekämpa hedersförtryck genom att utbilda vård, polis, socialtjänst och skola.
Väljarna är splittrade i frågan.
Enligt en mätning som Indikator Opinion gjorde för Ekot i februari var hälften av väljarna positiva till ett förbud mot heltäckande klädsel som niqab och burka. Tidningen Fokus presenterade nyligen siffror från Novus där 56 procent av de svarande anser att burka och niqab bör förbjudas i offentliga miljöer.
Förbud i andra länder
I Europa har ett flertal europeiska länder som Frankrike, Danmark, Österrike och Portugal lagstiftat mot eller begränsat användning av burka och niqab i det offentliga rummet. Och Europadomstolen har beslutat att förbud mot niqab, inte är ett brott mot mänskliga rättigheter
För praktiserande som Valentina, så handlar det om så mycket mer. Men hon vill inte dra alla muslimska kvinnor över en kam, utan istället visa att det finns olika sätt att leva sitt liv som troende i Sverige.
Själv har hon över 100 000 följare på sin Tiktok-kanal. Där talar hon främst om mode, musik och livsstil. Hon tillstår att hon kan bli uttittad på stan, men har få erfarenheter av att människor reagerat negativt på hennes tro eller klädsel.
– Man vet heller inte varför folk tittar. Någon kanske känner igen mig från Tiktok, en annan tycker att jag är jättefint klädd. Men jag ger heller inte folk möjlighet att säga något. Jag har lärt mig att inte möta folks blickar.
Hon säger att hon oavsett är trygg i sina val och sina åsikter.
Tror på frihet
– Det är lika fel att tvinga på en kvinna en sjal, som att tvinga någon att ta av en, säger hon.
Valentina är dock hoppfull och menar att även om det är spänt i samhället just nu, så tror hon på demokrati och religionsfrihet.
– Men det är klart att det kan kännas läskigt för oss som har hijab om det ska bli svårare för oss att få jobb till exempel, säger hon.
SD avböjer en intervju om sin inställning till slöja, burka och niqab och hänvisar till tillgänglighetsskäl. SvD har även sökt KD och V.
Läs även