Liberalismen är en enkel idé: Du är först och främst en människa, inte en representant för en grupp.
Men frihet är mer än att lämnas ifred. Utan kunskap, trygghet eller en andra chans kan friheten finnas på papperet men saknas i livet.
Det är vad jag menar med politik som förenar hjärta och hjärna. Hjärta utan hjärna blir välvilja utan resultat. Hjärna utan hjärta blir effektivitet utan mening. Lunds kommunpolitik behöver mer ideologi.
Det gäller inte minst skolan. Socialdemokraterna och Moderaterna ser utbildning som ett verktyg för kompetensförsörjning, arbete och skatteintäkter. För dem blir människans samhällsnytta ofta slutpunkten. För liberalen är den fria människan slutpunkten. Bildning har ett värde i sig självt.
Lund presterar sämre än riksgenomsnittet och sämre än Malmö på att kompensera för olika bakgrund i skolan. Då behövs åtgärder som verkligen gör skillnad. Som ett mål på 20 elever i klassrummet, framförallt i lågstadiet. Men också fler speciallärare, skolböcker och färre skärmar.
Ofta ställs frågan om man inte får mittenpolitik med S och M. Men mitten är inte ett medelvärde mellan andra partier.
Du som socialdemokratisk väljare har fått nedläggningar av seniorrestauranger och indragen teckentolk för äldre.
Du som moderat väljare har fått stort inflytande från Vänsterpartiet och ”gratis” skolfrukost på ett fåtal skolor, samtidigt som det finns avgiftsfri frukost på fritids och åtgärderna ovan saknats.
Du får helt enkelt inte en lagom kryddad gryta bara för att du blandar vaniljsocker med cayennepeppar. En kompromiss kan behövas, men en kompromiss är ingen kompass som pekar mot mitten.
Jag vill att Lund styrs efter en enkel princip: Med hjärta nog att bry sig – och hjärna nog att förstå att politiker inte vet bäst hur andra människor ska leva.
Christoffer Karlsson
Kommunalråd (L)