1. Statsministern sitter kvar.
Utifrån det preliminära valresultatet, vid en majoritet för Tidöpartierna och att Liberalerna inte tvingas lämna riksdagen, bedömer Ulf Kristersson (M) att han kan sitta kvar.
Om han vill fortsätta med samma regeringskonstellation som tidigare prövas han i en obligatorisk statsministeromröstning som sker tidigast den 29 september.
Det är dagen efter att den nyvalda riksdagen har samlats och en ny talman har valts.
Men Ulf Kristersson har lovat Sverigedemokraterna plats i regeringen vid en seger för Tidöpartierna. I ett sådant läge, där en statsminister vill regera med en ny partikonstellation, förväntas det att hen avgår för att prövas på nytt i en omröstning i riksdagen.
Om mindre än hälften av de 349 ledamöterna röstar nej är statsministern vald igen. Då sitter hen kvar och kan bilda regering.
2. Statsministern avgår
Ulf Kristersson bedömer att han och regeringen har förlorat valet och meddelar sin avgång.
Då kan den sittande talmannen omgående inleda processen och ha en talmansrunda med partiledarna.
När riksdagen har valt en ny talman, eller valt om den sittande, tar denne över processen och lägger fram ett förslag till statsminister för riksdagen
Den nya riksdagen röstar om talmannens förslag någon gång efter det att riksdagen samlats, vilket sker den 28 september.
Om mindre än hälften av riksdagens ledamöter röstar nej är kandidaten godkänd.
3. Statsministern sitter kvar men riksdagen röstar nej
Statsministern bedömer att han kan sitta kvar.
Men i den då obligatoriska statsministeromröstningen, tidigast den 29 september, röstar mer än hälften av riksdagens ledamöter nej.
Då ska talmannen avsätta statsministern, inleda samtal med partiledarna och lägga fram ett förslag till statsministerkandidat som riksdagen får rösta om.
Röstar mindre än hälften av ledamöterna nej är kandidaten godkänd. Nedlagda röster räknas som att kandidaten accepteras, eller tolereras.