Ändå har det åter blivit populärt att ifrågasätta vinster. Det påstås i valdebatten att vinster är för höga, att ägarna berikar sig med utdelning och att det är dags att öka beskattningen. Nya förslag på skatter på förmögenhet och miljardärer stannar inte längre vid slagord utan riskerar att bli skarpa förslag och faktisk politik.
Vi har hört den här retoriken tidigare. Och det slutade illa för Sverige. På 1970- och 80-talen styrdes kapitalbildningen av politiska beslut. Förmögenhetsskatt, arvsskatt och dubbelbeskattning av aktieutdelningar drev upp skattetrycket på kapital. Löntagarfonderna, tänkta att gradvis flytta ägande till facken, var ett annat uttryck för samma idé: att vinster i grunden är ett problem som staten behöver reglera. Resultatet?
Sverige tappade i konkurrenskraft. Förmögna företagare och investeringar sökte sig utomlands. Sverige, och alla svenskar, blev fattigare. Men Sverige lärde också av misstagen.
Sedan dess har vi byggt ett pensionssystem som ger människor möjlighet att spara i aktier, vi har byggt en kapitalmarknad i världsklass och uppmuntrat entreprenörer som skapat globala företag med innovationer som förbättrat vardagen för människor över hela världen. Det har lönat sig att leva, arbeta och satsa på företagande i vårt land. Och det har gett resultat för Sverige.
Under de senaste decennierna har det samlade skattetrycket minskat tydligt. Samtidigt har skatteintäkterna, och satsningarna på välfärden, ökat. Företagens innovationsförmåga och investeringar i ny teknik har lett till minskade utsläpp av växthusgaser, samtidigt som vår ekonomi har vuxit. Och alla som jobbar har fått höjda reallöner med förstärkt köpkraft. Framgångsrika och förmögna företagare bor kvar och betalar skatt i Sverige.
Allt detta har möjliggjorts tack vare politik som stimulerat tillväxt och förbättrat för just företagande, investeringar och entreprenörskap. Framgångsrika företag som går med vinst är själva grundbulten i en växande ekonomi. Och en växande ekonomi är en förutsättning för god välfärd och ett land som håller ihop.
Att sträva efter vinst är inte något oanständigt. Det är själva grunden för att driva företag. Enligt aktiebolagslagen (3 kap. 3§) ska ett aktiebolag som utgångspunkt drivas i syfte att ge vinst till aktieägarna. Vinst är också den drivkraft som får människor att ta risker, starta företag och utveckla nya idéer. När politiken beskattar kapital hårdare eller inför begränsningar av möjligheten att göra vinst försämras incitamenten att bygga företag. Konsekvensen blir att färre företag startas, framgångsrika företagare och investeringar söker sig någon annanstans och Sverige går miste om jobb, innovationer och skatteintäkter.
Vårt grannland Norge är just nu ett avskräckande exempel. I Norge höjdes förmögenhetsskatten efter valet 2021. Följden blev att närmare 50 miljarder norska kronor lämnade landet i kapitalflykt och förmögna norrmän och företag flyttade utomlands. Den norska regeringen svarade 2023 med en så kallad exitskatt vilken har förvärrat situationen ytterligare. Att en miljardärsskatt inte drabbar någon fattig är en rejäl tankevurpa.
Resultatet av företagarfientlig politik är tydligt och väl känt. Alla får det sämre. Om vi i stället vill ha mer företagande, mer tillväxt och fler jobb måste vi också skapa förutsättningar som belönar just det.
Sverige står inför stora investeringsbehov. Vi behöver stärka försvaret, klara klimatomställningen och bygga bostäder och infrastruktur för framtiden. Och vi har fantastiska förutsättningar att klara av detta. Men inget blir billigare eller enklare av att vi försämrar förutsättningarna för de företag som skapar välstånd och nya resurser. Tvärtom: ju fler vinstdrivande företag vi har, och, ja, även miljardärer, desto mer resurser finns det till allt det vi behöver bygga och utveckla i vårt land.
Ett Sverige där det lönar sig att arbeta, spara och satsa och ett Sverige som håller ihop är inte varandras motsatser. Tvärtom, de är varandras förutsättningar.
Louise Lindh, styrelseordförande Lundbergs Fastigheter
Stefan Ränk, vd och koncernchef Einar Mattsson