I TV4:s partiledardebatt skröt Moderaterna med att ha räddat hyreshaveriet i svensk politik. Och tillsammans med Sverigedemokraterna fortsatte Ulf Kristersson med den falska skrämselkampanjen om ”tvångsblandning”.
Bostadsfrågan har på flera sätt, av partistrategiska skäl, kört fast i Sverige. Det märktes på ett häpnadsväckande sett i TV4:s partiledardebatt på torsdagskvällen.
Programledarna började med att göra en poäng av att det varit ett problem i decennier att politiker inte har något mer svar till unga som vill flytta hemifrån än att ställa sig i bostadskön. En bostadskö som kan vara många år.
Och chanserna att det kommer att förändras?
Ja, de är små. För i debatten blev det tydligt att låsningen inte bara handlar om att vänstern klamrar sig fast vid dagens illa fungerande system. Statsminister Ulf Kristersson sa med ett hånleende att marknadshyror i nyproduktion utreddes av den tidigare socialdemokratiska regeringen: ”Vi och vänstern avsatte gemensamt den regeringen”, lade han triumferande till.
Moderaterna skryter alltså med att ha räddat hyreshaveriet i svensk politik.
Det är inte det enda sättet som Moderaterna bromsar försöken att utveckla svensk bostadsmarknad. I över ett år har Tidöhögern, med M i spetsen, drivit en oärlig kampanj om att Socialdemokraterna skulle vilja ”tvångsblanda” befolkningen. Det handlar alltså om förslaget som Socialdemokraterna haft om att ibland låta villaområden och hyresrätter ligga nära varandra. Högern har förvandlat förslaget till ett slags skrämselretorik – ingen ska behöva blandas! I TV4:s debatt talade Åkesson om att vänstersidan ”smetar ut problemen som man själva har skapat”.
Vad är det som ska vara så farligt? Jo, tanken är förstås att måla upp en bild där invandrare i utsatta områden kommer att närmast invadera villaorter såsom Lidingö. Det är möjligt att M, SD och L, som spridit det här narrativet hårdast, tänkt sig en kortsiktig opinionsvinst mot S. Men vad blir de långsiktiga konsekvenserna?
Jo, dels att villasvenskar uppmanas att vara rädda för hyresrättssvenskar. Och dels att den bostadssegregation som är så skadlig för integrationen befästs.
Därför var det förlösande när Miljöpartiets Amanda Lind röt ifrån i slutet av bostadsdebatten. ”Jag vill bara säga att jag tycker att det är så tramsigt det här med 'tvångsblandning'. Kan vi inte prata om vad det handlar om?”, frågade hon. ”Jag tror många här känner igen oss i att vi har växt upp i städer och samhällen, där det finns villor, hyresrätter, bostadsrätter i samma område. Barnen möts i skolan. Det är gott och bra för ett samhälle. Det blir trygga samhällen.”
Det är förstås så. Varför ska en ungdom som vill flytta hemifrån, men inte har råd med en villa, tvingas flytta långt från sina föräldrar och vänner, i stället för att kunna hyra en lägenhet i närheten? Vad är så farligt med att hyresrättssvenskar och radhussvenskar delar kommun och område?
Bara den som vill splittra Sverige och skrämma oss till att vara rädda för varandra tjänar på den retoriken.