Många unga arbetslösa i Köping – kopplas till ökade gymnasieavhopp
Köping har hög ungdomsarbetslöshet, och kraftigt ökande gymnasieavhopp. Sedan ett drygt år tillbaka jobbar kommunen i ett EU-finansierat projekt för att få bukt med skolfrånvaron.
– Många av insatserna ser vi redan nu har gett positiva effekter, så vi har gott hopp att vända den här trenden, säger Mattias Ejdeklint, rektor på Ullvigymnasiet.
Enligt SCB:s slutgiltiga statistik för 2024 var 10 procent av ungdomarna i åldern 20-24 år i Köping arbetslösa. Den preliminära statistiken för 2025 visar liknande siffror, där är kommunen bland de 20 i landet med högst ungdomsarbetslöshet.
Många gymnasieavhopp
Unga som saknar gymnasieutbildning har oftare svårt att få jobb. I Köping var det 19 procent – nästan var femte elev – mellan 16 och 19 år som inte gick på gymnasiet förra året.
– Det är klart att om man väljer att inte slutföra sitt gymnasium så har man lite mera uppförsbacke att hitta ett arbete, säger Mikaela Olgemar, projektledare för projektet Ungdomskraft i Köpings kommun.
Kommunens uppföljning visar att avhoppen från gymnasiet har ökat från 4 procent 2022 till 15 procent 2024. Andelen var ungefär lika hög 2025, enligt Köpings kommun.
– Vi har identifierat att vi har gått åt fel håll under längre tid. Därför behöver vi ta krafttag, säger Per Åberg (S), kommunstyrelsens ordförande.
Partier eniga om problemet
I SVT:s valkompass uppger nästan alla partier i Köpings kommunfullmäktige att ungdomsarbetslösheten är en prioriterad fråga.
I klippet ovan berättar elever, rektor och kommunens projektledare om hur de tror att Köpings trend med många gymnasieavhopp kan vändas.
Ungdomsarbetslösheten i sverige
Kommunerna med högst ungdomsarbetslöshet 2025
Östra Göinge 15,1 %
Söderhamn 13,7 %
Bromölla 12,5 %
Perstorp 12,3 %
Forshaga 12,2 %
Heby 11,9 %
Åstorp 11,6 %
Fagersta 11,3 %
Olofström 11,0 %
Bjuv 11,0 %
Kommunerna med lägst ungdomsarbetslöshet 2025
Gällivare 2,6 %
Kiruna 2,6 %
Danderyd 2,8 %
Malung-Sälen 2,9 %
Årjäng 3,0 %
Åre 3,0 %
Karlsborg 3,2 %
Strömstad 3,3 %
Lidingö 3,4 %
Torsby 3,4 %
EU-länderna med högst ungdomsarbetslöshet 2025
(Siffrorna inom parentes anger sysselsättningsgrad)
Rumänien 26,1 % (17,6 %)
Spanien 24,9 % (25,4 %)
Sverige 24,3 % (43,3 %)
Finland 21,8 % (42,2 %)
Estland 20,7 % (34,2 %)
Italien 20,6 % (17,9 %)
Frankrike 19,8 % (34,5 %)
Portugal 19,5 % (27,9 %)
Grekland 19,1 % (19,7 %)
Kroatien 18,3 % (24,3 %)
• Statistiken som jämför ungdomsarbetslösheten mellan kommuner kommer från SCB:s Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS). Den är registerbaserad och avser här åldersgruppen 20–24 år. Årsuppgiften är ett genomsnitt av 12 månaders månadsvärden.
• Uppgifterna för 2025 är preliminära och innehåller endast kommuner med större arbetskraft än 300 personer i åldersgruppen. Slutlig BAS-statistik för 2025 publiceras i november 2026. De siffror som anges för 2020–2024 är slutlig BAS-statistik.
• Måttet arbetslöshet avser personer som klassificeras som arbetslösa i BAS, som andel av arbetskraften. En arbetslös har någon gång under månaden varit inskriven som arbetslös hos Arbetsförmedlingen som öppet arbetslös eller sökande i program med aktivitetsstöd och inte klassificerats som sysselsatt.
• Statistiken som jämför Sverige med övriga EU kommer från Eurostat och avser 15–24-åringar på årsbasis. Den bygger på EU:s harmoniserade arbetskraftsundersökning, EU-LFS (AKU), och visar arbetslösa som andel av arbetskraften i samma åldersgrupp.
• Sveriges höga tal påverkas av att ungdomar i Sverige i relativt hög utsträckning står till arbetsmarknadens förfogande även när de studerar. Sett till sysselsättningsgrad ligger Sverige över EU-snittet. Även enligt Eurostats NEET-mått – andelen 15–24-åringar som varken arbetar eller deltar i utbildning – ligger Sverige bra till. År 2025 hade Sverige den tredje lägsta andelen bland EU:s 27 medlemsländer.
• Även enligt Eurostats NEET-mått – andelen 15–24-åringar som varken arbetar eller deltar i utbildning – ligger Sverige bra till. År 2025 hade Sverige den tredje lägsta andelen bland EU:s 27 medlemsländer.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.